Kommentar: Bo Inge Andersson Foto: Knut Koivisto/SVTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Nu får Putin inte utmanas

Publicerad

Vladimir Putin får inte utmanas, det tycks EU och USA vara överens om efter den senaste utvecklingen i Ukraina, skriver SVT:s utrikeskommentator Bo Inge Andersson.

I fjol såg det ut som om Rysslands president hade vunnit kampen om Ukraina. Den nu avsatte presidenten Janukovytj sa då nej till ett samarbetsavtal med EU.

Avtalet hade gjort att Ukraina närmade sig Västeuropa. Nu räddade Putin kvar Ukraina i den ryska intressesfären genom att lova Janukovytj cirka 100 miljarder kronor i stöd.

Putins triumf

Det beskrevs som Putins triumf. Dramat om Ukraina skulle höra till öst eller väst skildrades som om ett nytt kallt krig hade utbrutit där Putin var segraren.

Nu ser det ut att ha blivit precis tvärtom. Den ryskvänlige Janukovytj har störtats. Det ukrainska parlamentet röstar om utökade kontakter västerut med EU.

Men det kommer inga triumfatoriska röster från väst. USA och president Obama är mycket dämpade.

Kanske beror det på att deras stöd till Ukraina betyder att de måste hjälpa Ukraina ur ett väntat ekonomiskt kaos. De behöver all hjälp de kan få. Också från Ryssland.

Undvika konkurs

Det ukrainska finansministeriet talar om att Ukraina behöver 35 miljarder dollar (230 miljarder kronor) under de närmaste två åren. Rysslands 100 miljarder kronor hade alltså inte räckt långt.

Ukrainas tillförordnade finansminister säger att landet står vid avgrundens rand. Hjälp behövs redan nästa eller nästnästa vecka för att undvika konkurs.

Under helgen ska Barack Obama och hans rådgivare ha fört långa och intensiva samtal med Putin och hans folk. Plus att de arbetade med EU för att få fram ett ekonomiskt stödpaket till Ukraina.

Obama kunde avsluta samtalen med Putin med att konstatera att båda var överens om att man måste hålla ihop Ukraina, så att det inte splittrades i en väst- och en östdel.

Ingen västlig triumf

Men inget om en västlig triumf. Istället försökte USA intressera Ryssland för att man gemensamt skulle bidra till stödåtgärder genom Internationella Valutafonden (IMF).

Den ryske finansministern Anton Siluanov sa på ett möte med G20-gruppen – världens största ekonomier plus tillväxtekonomierna – att IMF var en möjlighet:

– Naturligtvis kan IMF:s erfarenhet hjälpa.

Visserligen har Obamas säkerhetsrådgivare Susan Rice i tv varnat Ryssland för att gå in med militära styrkor i det östliga ryskinfluerade Ukraina. Rädslan finns där sedan Ryssland gick in i Georgien 2008.

Inte kalla kriget

Men Rice ansträngde sig framförallt att framhålla att detta inte var en kalla-kriget-liknande seger för USA och väst. Istället underströk hon president Obamas strävan att fortsätta arbeta med Ryssland där de kunna finna gemensamma uppgifter.

– Vi måste vara mycket pragmatiska när det gäller våra kontakter med Ryssland. Det finns områden där vi kan samarbeta.

Det kan ses som en direkt vädjan till Ryssland att hjälpa till.

En EU-tjänsteman har sagt att ett toppmöte om Ukraina kan hållas redan i mars. Då kan det också bli tillfälle att underteckna det samarbetsavtal som Janukovytj nobbade i november.

För stor börda

EU uppges ha arbetat på ett stödpaket på nära 180 miljarder kronor under sju år. Men det är en liten del av de 230 miljarder som Ukraina säger att de behöver för att klara sig under två år.

Efter den senaste tidens utveckling kan dock summan nu bli högre. Men den tyske utrikesministern Frank-Walter Steinmeier har sagt att bördan att rädda Ukraina är för stor att bära både för Ryssland och EU.

Det behövs också reformer i Ukraina. Och de handlar om åtgärder som höjda gaspriserna till marknadsnivå, devalvering av valutan och stora nedskärningar i budgeten bland annat. Det är alltsammans beslut som kan vålla nya protester i Ukraina

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Krimkonflikten

Mer i ämnet