Kanada är inte bara känt för hockey, lönnsirap och grizzlybjörnar utan även för att vara en plats där synen på cannabis länge varit både liberal och avdramatiserad. 

Lite siffror: Drygt 40 procent av befolkningen från 15 år och uppåt har använt cannabis någon gång i livet och runt 16 procent har gjort det någon gång de senaste tre månaderna.

Även cannabisbruket bland unga står ut och i åldersgruppen 15-24 år har så mycket som en fjärdedel använt cannabis någon gång det senaste året – en siffra som placerar Kanada i världstoppen.

Att just Kanada blir det första G7-land att tillåta innehav, bruk och försäljning av cannabis är alltså ingen högoddsare. Det medicinska användandet av drogen har dessutom varit lagligt sedan 2001.

Mindre fokus på pengar än i USA?

Den kanadensiska regeringen har lyft fram tre anledningar till legaliseringen:

• Minska ungdomars tillgång till cannabis.
• Slå undan benen på den illegala cannabismarknaden.
• Skydda människors hälsa och säkerhet genom att garantera produkternas kvalitet och skapa säkerhetsföreskrifter kring drogen.

Just folkhälsan har lyfts fram som ett argument för Kanadas cannabislegalisering – åtminstone på pappret en skillnad mot legaliseringarna i vissa amerikanska delstater, som Colorado och Kalifornien, där de kommersiella och frihetliga argumenten tagit större plats i debatten.

Och den 19 juni i år röstade det kanadensiska parlamentet slutligen ja till ”The Cannabis Act” och i dag, den 17 oktober, startar försäljningen av drogen, vilket innebär att cannabis nu är lagligt på hela den nordamerikanska västkusten, från Alaska till Kalifornien.

Vem ska sälja drogen?

Cannabis kommer att säljas i licensierade butiker och än så länge är det bara växtdelar och vissa typer av cannabisolja som fått grönt ljus. All annan försäljning, till exempel av cannabisgodis och -läsk är förbjuden det första året.

Exakt hur reglerna kommer att se ut är inte helt lätt att sammanfatta då landets tio provinser och tre territorier delvis själva kunnat bestämma vilka regler som gäller. I vissa provinser kommer endast statligt kontrollerade butiker att sälja cannabis medan andra provinser tillåter privat ägda butiker att söka licenser.

Även åldersgränserna för att få köpa cannabis kan variera mellan provinserna. Än så länge ligger gränsen på 18 år i Alberta och Quebec och 19 år i övriga provinser.

Maxgränsen för innehav är 30 gram och i alla provinser utom två är det lagligt att odla upp till fyra plantor hemma för eget bruk. Om det är lagligt att röka cannabis på allmän plats eller inte beror på vilken provins man bor i.

Vilka frågor behöver besvaras?

Det finns flera brännande frågor kring legaliseringen och den kanske viktigaste handlar om hur väl man lyckas krympa den svarta marknaden, som i Kanada värderas till runt 50 miljarder kronor.

Ett av de starkaste argumenten för en legal marknad handlar om att slå undan benen på den organiserade brottsligheten genom att ta en viktig inkomstkälla ifrån dem samt frigöra polisresurser som kan läggas på tyngre brottslighet.

Hur väl man lyckas återstår att se, men myndigheterna har lovat att vara extra hårda på de som säljer utanför det lagliga systemet och till exempel har Quebec skapat en specialenhet inom polisen som bara ska arbeta mot illegal försäljning.

Kan en legalisering innebära minskat bruk bland ungdomar?  

En annan ödesfråga handlar om unga och cannabis. Går det att få färre unga att använda cannabis genom att ta kontroll över och reglera marknaden?

Kanada har som sagt redan en hög ungdomsanvändning och resten av världen kommer nu att följa utvecklingen kring bruket mycket noga de kommande åren.

Regeringen har också infört två nya brottsrubriceringar för att förhindra att cannabis ska hamna i händerna på unga under 18 år. Att bryta mot någon av dem kan ge upp till 14 år i fängelse.

• Ge eller sälja cannabis till en person under 18 år.
• Använda en person under 18 år för att begå ett cannabisrelaterat brott.

En annan fråga handlar om THC-nivåerna (den rusgivande substansen i cannabis), där högre nivåer kopplats samman med ökad skaderisk. Från officiellt håll har man inte satt något tak på THC-nivåerna, men debatten kring detta lär fortsätta. Speciellt om statistiken kommer att peka på att legaliseringen leder till allt starkare produkter.

Och den eviga frågan om påverkade bilförare?

Även om bilkörning under ett cannabisrus generellt innebär mindre risk än bilkörning under ett alkoholrus, påverkar cannabis, speciellt i kombination med alkohol, körförmågan negativt.

Problemet är dock att berusningen av cannabis inte går att mäta på samma sätt som med alkohol, vilket blir en utmaning för landets trafikpoliser.

Det finns i dag ingen konsensus på hur man ska tolka THC-nivåer i relation till bilkörning och även om ett blodprov eller salivprov visar positivt behöver det inte betyda att körförmågan är nedsatt vid just det tillfället, då drogen kan spåras i kroppen en lång tid efter att man faktiskt varit berusad.

Den som vill läsa mer om detaljerna kring Kanadas regelverk för laglig cannabis kan göra det här, på den kanadensiska regeringens cannabissajt eller här, på justitiedepartementets sajt.