Ungdomar i rikare stadsdelar misstänks för narkotikabruk mer sällan än ungdomar i områden med lägre medelinkomst, visar analys från Brå. Foto: TT

Ungdomar i rikare stadsdelar misstänks sällan för narkotikabruk

Publicerad

Ungdomar i Stockholms rikare stadsdelar misstänks mer sällan för narkotikabruk än ungdomar i områden med lägre medelinkomst. Detta trots att ungdomarna i rikare stadsdelar rapporterar högre narkotikakonsumtion. Det visar en analys från Brottsförebyggande rådet (Brå).

I undersökningar kan man se att unga i Stockholmsområden med hög medelinkomst uppger att de brukar mer narkotika än ungdomar i områden med låg medelinkomst.

Samtidigt är förhållandena de motsatta när det kommer till vilka som misstänks för narkotikabruk, visar analysen från Brå.

Ungdomar i rikare stadsdelar misstänks alltså mer sällan än ungdomar i områden med lägre medelinkomst.

-Just de socioekonomiska skillnaderna mellan vilka som misstänks för eget bruk är ett intressant resultat, säger Jon Lundgren, utredare på Brå.

Bromma och Skärholmen – olika världar

De stadsdelar som sticker ut i analysen är Bromma, Kungsholmen och Norrmalm där det självskattade användandet av droger är högt, men där få misstänks för eget bruk.

I Bromma uppger 14,6 procent av pojkarna föda 97/98 att de använt narkotika den senaste månaden samtidigt som 1,9 procent av pojkarna mistänkts.

På Kungsholmen, där 16,7 procent av pojkarna uppgett att de använt narkotika den senaste månaden, var det till exempel så få som misstänks att Brå inte kan skriva ut procentsatsen eftersom det då finns en risk att dessa individer skulle kunna identifieras.

En kommun som sticker ut är Danderyd där 20 procent av pojkarna uppgett att de använt narkotika den senaste månaden, men där så få misstänks att Brå även där inte kan skriva ut procentsatsen.

Om man däremot tittar på Skärholmen kan vi se att 5,3 procent av pojkarna uppger att de använt narkotika senaste månaden, men att 4,2 procent av pojkarna misstänks för eget bruk.

Fler misstänkta i hyresrätt

Även andra faktorer spelar in på vilka unga som misstänks för eget bruk av narkotika.

Enligt Brå-analysen löper ungdomar som bor i hyresrätt 80 procent högre risk att misstänkas än ungdomar i bostadsrätt eller småhus. De vars föräldrar saknar eftergymnasial utbildning löper 70 procent högre risk att misstänkas än de vars föräldrar har högre utbildning.

Cannabis är den absolut vanligaste drogen som ungdomarna är misstänkta för att ha använt.

Högre risk för pojkar

Det är även större risk för pojkar än flickor att misstänkas för narkotikabruk.

Bland pojkar i Stockholm misstänks 3,5 procent för eget bruk av narkotika, jämfört med 0,6 procent av flickorna, enligt Brå.

Men om man tittar på vad ungdomarna själva svarar på frågor om bruk av narkotika kan man se att skillnaden mellan flickor och pojkar är betydligt mindre. Här uppger nämligen 29 procent av pojkarna och 20 procent av flickorna att de använt narkotika.

Många missar på ungas prov

Förra året släppte Brå en rapport som visade att den svenska polisen tar fler blod- och urinprov vid misstanke om ringa narkotikabrott än någonsin. Samtidigt som andelen negativa prov stadigt har ökat.

Och andelen som testar positivt är betydligt lägre bland unga än bland vuxna. Nästan hälften av de prov som avkrävs barn och ungdomar är negativa.

För ungdomar 15–17 år uppgår andelen positiva prov endast till 57 procent för pojkar och 48 procent för flickor. En stor del av de som misstänks bedöms alltså senare vara oskyldiga.

Fakta: Undersökningen

Visa

Kortanalysen bygger på uppgifter om ungdomar i Stockholm födda 1997–1998, som fått ett beslut på misstanke om eget bruk av narkotika 2015. Materialet har kompletterats med uppgifter från flera olika register hos SCB, liksom med data från Stockholmsenkäten, en enkätundersökning som riktar sig till elever i årskurs nio samt gymnasiets år 2.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer