Utrikes

En sudanesisk kvinna på en resebyrå i Khartoum. Företag har haft svårt att hålla igång sin verksamhet sedan landets mobilnät släcktes ned. Foto: Yasuyoshi Chiba/TT

Ökänd milis sprider skräck i nedsläckt Sudan

Publicerad

Världens ögon är riktade mot Sudan – men det är tyst på sociala medier inifrån landet. I snart två veckor har det styrande militärrådet nästan helt och hållet strypt tillgången till internet.

Samtidigt växer oron för nya massakrer, efter att den fruktade RSF-milisen belägrat huvudstaden Khartum.

I gryningen den 3 juni började soldater avancera mot folkmassan framför militärens högkvarter i Khartum.

I veckor hade demonstranter ockuperat platsen för att sätta tryck på den styrande militärjuntan. Förhandlingar mellan proteströrelsen och militären hade gått i stå sedan de misslyckats med att komma överens om hur landet ska styras fram till nästa val. Demonstranterna insisterade på en civil, teknokratisk regering, medan militären ville behålla sin majoritet.

120 människor dödades, enligt en läkarorganisation som står bakom proteströrelsen. Flera av liken dumpades i floden Nilen. Otaliga kvinnor våldtogs.

Sedan tystnade det.

Internet nere

Samma dag som fredliga demonstranter besköts i Khartum, släcktes mobilnätet ned i Sudan. En vecka därpå gick militärjuntan ännu längre – i stort sett all möjlighet till internetuppkoppling försvann i hela landet.

Så har det sett ut sedan dess.

Nedstängningen är förödande för proteströrelsen, säger människorättsutredaren Manar Idriss, som forskar om Sudan för SOAS-universitetet i London.

– Internet är dagens öron och ögon, det internationella samfundet måste sätta press på militärrådet att återställa internet. Annars ökar risken för att människorättsvidriga övergrepp tillåts fortlöpa med straffrihet.

Oviss framtid

Framtiden är oviss för Sudan, och bristen på information inifrån landet gör frågetecknen många.

En maktkamp mellan militären och RFS-milisen, vars ledare Hemeti tycks ha siktet inställt på presidentposten, riskerar att eskalera mycket fort och utvecklas till ett inbördeskrig, enligt Johan Brosché.

Men allt tyder på att proteströrelsen lever. I avsaknad av kanaler som Whatsapp och Twitter har den tvingats organiserat sig på nya sätt. De aktivister som Manar Idriss talat med berättar hur bostadskvarter har organiserat sig i små nätverk.

– De jag har lyckats tala med säger att de har kommit till en punkt där det inte finns någon återvändo. De måste fortsätta att sätta tryck på makten, säger hon.

Bakgrund: Protesterna i Sudan

Den 19 december 2018 gav sig hundratals demonstranter ut på gatorna i Atbara och andra städer för att protestera mot en tredubbling av brödpriset efter avskaffade livsmedelssubventioner. Vid det laget hade landet redan haft underskott på bröd i tre veckor, mitt under kraftig inflation.

Protesterna spreds till huvudstaden Khartum och andra städer. Demonstranterna skanderade ”frihet, fred, rättvisa” och krävde regimens fall. Polis och militär kallades in mot demonstranterna och flera personer dödades.

Den 11 april avgick president Omar al-Bashir, som styrt Sudan sedan en militärkupp för trettio år sedan, och ersattes av en militärjunta som har sagt att den tänker sitta kvar under en övergångsperiod. Förhandlingar inleddes mellan militärrådet (TMC) och proteströrelsen, ledda av paraplyorganisationen Forces for Freedom and Change. Men förhandlingarna slog i en vägg när rörelsen krävde civilt styre och parlament, medan militären ville bevara sin majoritet i regeringen. Som svar utbröt en sittstrejk framför arméns högkvarter i Khartum.

Militären försökte vid flera tillfällen förmå demonstranterna att avbryta sin sittstrejk och sluta blockera transportvägarna till Khartum. Under maj dödades fem personer och flera skadades i samband med protesterna.

Den 1 maj gav Afrikanska unionen militären en tidsfrist på 60 dagar för att lämna över makten till en civil övergångsmyndighet och hotade med uteslutning om fristen inte hålls.

I slutet av maj bröt förhandlingarna mellan juntan och demonstranterna samman helt. Parterna hade kommit överens om att en treårig övergångsregering ska bli nästa steg och att den ska följas av fria demokratiska val.

Den 3 juni öppnade soldater eld mot demonstranter som deltog i sittprotesten i Khartum. Enligt läkare med kopplingar till oppositionen dödades runt 120 personer, medan myndigheterna gör gällande att det är över 60. Många kvinnor våldtogs. Förhandlingarna har inte återupptagits sedan dess, trots uppmaningar från militären.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.