”Den nya lagen, när den väl antas, kommer främja tillräckliga lagstadgade minimilöner och därmed bidra till att uppnå anständiga arbets- och levnadsvillkor för europeiska anställda”, går det att läsa i ett pressmeddelande från EU-rådet.
Nordmark: Föreslår riksdagen att rösta nej
– Den svenska regeringens besked i dag är att vi kommer att föreslå till riksdagen att Sverige, trots att vi uppnått viktiga förändringar i förhandlingarna, ska rösta nej till det här direktivet, säger Eva Nordmark under pressträffen.
Sverige har aldrig velat se en lagstiftning om minimilöner på EU-nivå, menar Nordmark och påpekar att det finns en stor samsyn gällande detta – såväl politisk som mellan parterna – och tycker att lönebildningen bäst hanteras av dem det angår.
– I Sverige innebär det av facken utan politisk inblandning, säger hon.
Bred majoritet inom EU
Det har sedan länge dock stått klart att det finns en bred majoritet inom EU för en gemensam lagstiftning om minimilöner. Många länder har, till skillnad från Sverige, lagstadgade minimilöner.
– Självklart är det viktigt att alla som jobbar ska kunna leva på sin lön och att vi inte ska ha någon låglönekonkurrens i EU. Men i Sverige är det arbetsmarknadens parter som är garanten för det, säger Eva Nordmark och lyfter att regeringen arbetat intensivt för att säkerställa att förslaget inte ska påverka Sveriges lönebildningsmodell.
”Vi ser ett direktiv som ett hot”
På pressträffen medverkade också LO:s ordförande Susanna Gideonsson. Hon gläds åt regeringens besked om förslaget att rösta nej till direktivet.
– Vi ser ett direktiv som ett hot. Därför är det otroligt viktigt att den svenska regeringen fortsatte att förhandla istället för att sätta sig på läktaren, säger hon.
– Vi är oerhört glada att den svenska regeringen står bakom parterna i Sverige – att vi ska rösta nej och att vi inte ska ändra svensk lagstiftning.
Svenskt Näringsliv välkomnar beskedet
Även Mattias Dahl, vice vd för Svenskt Näringsliv, ser positivt på beskedet.
– Vi tycker att det är bra. EU har extremt angelägna frågor att syssla med, så som konkurrenskraften och den fria rörligheten, men att ge sig in på nationella arbetsmarknader är inte ett område vi ser att EU varken har juridisk kompetens för eller bör lägga sin kraft på, säger han till TT.