Uppgifterna, som publicerades i New York Times på onsdagen och bygger på läckt information från icke namngivna västerländska underrättelsetjänster, är uppseendeväckande – men inte särskilt överraskande.
Frågan om vad den ryske presidenten egentligen sa till Xi Jinping när de båda möttes under OS-invigningen i Peking i början av februari, sysselsätter just nu många Kina-experter. Mötet var varmt: de båda ledarna verkade stå varandra nära.
Visste eller visste inte, det är frågan
Putin kan ha berättat om invasionsplanerna utan att Xi Jinping lyckades, eller ens försökte, stoppa planerna. Eller så läste den kinesiske ledaren inte av sin ryske kollega rätt, och uppfattade inte att en regelrätt invasion – ett krig – stod för dörren. Det vill säga: han blev duperad, förd bakom ljuset.
– Båda alternativen ser lika illa ut. Xi Jinping kan i och med mötet med Putin ha begått den största utrikespolitiska blundern hittills under sin tid vid makten, sade Kina-kännaren Jude Blanchett från den amerikanska tankesmedjan Center for Strategic and International Studies (CSIS), på ett press-seminarium i Peking.
New York Times rapport i veckan krockar också med tidigare uppgifter om att amerikansk underrättelsetjänst före invasionen vädjade till Kina att försöka övertala Putin att inte beordra den. Något som Kina då ska ha avfärdat.
Kina har tre val nu
Situationen är oerhört komplicerad för Kina. Valet står mellan bättre relationer med väst eller att stödja Ryssland i Ukrainakonflikten. Ett tredje val är att, så gott det går, försöka förhålla sig neutral. Att utan förbehåll stötta Ryssland kan kosta Kina dyrt: handeln med Ryssland kan inte på långa vägar kompensera för det ekonomiska bortfall som sämre förbindelser med EU och USA skulle medföra.
Om Kina väljer att hjälpa Putin ekonomiskt kan effekterna av västmakternas sanktioner mot Ryssland omintetgöras – då drar Peking genast på sig västmakternas vrede. Och kanske egna, ekonomiska straff.
När FN:s generalförsamling på onsdagen röstade igenom en resolution som kräver ett omedelbart tillbakadragande av ryska styrkor från Ukraina lade Kina ner sin röst. Kinesiska medier rapporterar att grunden till det var att Kina vill medverka till att trappa ner det upphettade stämningsläget.
Styret i Peking kommer sannolikt att fortsätta försöka balansera noggrant i sina inspel om konflikten mellan Ryssland och västmakterna. Och sannolikt fortsätter man att hålla korten nära bröstet.
Skyller på USA och EU
Bland vanliga kineser går åsikterna isär om vems fel kriget i Ukraina är. En vanlig, nästan reflexartad reaktion som SVT inte sällan möter i Peking, är att skylla på USA, som man tror ska ha styrt och manipulerat fram det ryska anfallet bakom kulisserna.
Men det finns också kinesiska statsvetare som beskyller EU:s svaga reaktioner vid annekteringen av Krim 2014. De säger: Putin straffades inte då, så varför skulle det vara annorlunda denna gång?