Migranter med barn vid gränsen Belarus–Polen. På andra sidan syns de polska soldaternas vita hjälmar. Foto: Leonid Sjtjeglov/AP/TT

Polen: Väpnad eskalering hotar

Uppdaterad
Publicerad

Tonläget skruvas snabbt upp i migrantbråket mellan Polen och Belarus. Polen befarar en eskalering ”av väpnat slag”, och uttrycker det som att hela EU:s säkerhet står på spel. Belarus varnar i sin tur grannlandet för ”provokationer” som kan leda till ”olagligt våld”. Situationen har fått Litauen att utlysa ett nödläge vid gränsen.

Polens premiärminister Mateusz Morawiecki kallar de migranter som samlats vid gränsen för ”en hybridattack från (den belarusiske ledaren) Lukasjenkos regim, riktad mot oss alla”.

”Vi kommer inte att låta oss skrämmas, utan försvarar freden i Europa tillsammans med våra partner från Nato och EU”, tillägger han på Twitter i ett inlägg som är skrivet på engelska – uppenbarligen avsett för en internationell publik.

Warszawa-regeringens talesman Piotr Müller säger att ”folk med kopplingar till belarusiska specialstyrkor” organiserar migranttrafiken. Såvitt känt är migranterna ofta från Mellanöstern, flyende från krig och fattigdom. Men de har nu blivit brickor i ett grymt storpolitiskt spel.

– Vi befarar att denna typ av händelser kan eskaleras vid Polens gräns den närmaste tiden, och då av väpnat slag, säger Müller till medier.

På tisdagen meddelade Litauens parlament att man utlyser ett nödläge från och med midnatt på grund av situationen vid gränsen. Gränspolisen ska därmed kunna använda ”proportionerligt våld” och tvångsmedel för att förhindra människor att ta sig in i landet, skriver Reuters.

”Utsatta människor”

Polens försvarsdepartement har lagt ut filmer som bland annat påstås visa belarusisk militär i närheten av migranterna vid gränsövergången Kuznice.

Belarus slår ifrån sig allt ansvar, och hävdar att det är Polen som leker med elden.

”Vi vill varna den polska sidan i förväg att inte rikta provokationer mot Republiken Belarus som skulle kunna bli svepskäl för olagligt våld mot utsatta obeväpnade människor, bland dem många barn och kvinnor”, citerar nyhetsbyråer en kommuniké från utrikesdepartementet i Minsk.

Linde (S) stöttar sanktioner

Övriga EU fördömer Belarus agerande. På måndagen meddelade EU-kommisionens ordförande Ursula von der Leyen att unionen utreder nya sanktioner mot landet för att stoppa flyktingströmmarna dit.

”EU kommer särskilt att undersöka sanktioner, till exempel genom svartlistning, mot flygbolag från tredje land som är aktiva i människohandel.” skrev hon i ett uttalande.

Enligt Sveriges utrikesminister Ann Linde har de rådande sanktionerna mot Belarus gett resultat.

– Vi måste använda de hårdaste medel EU har, vilket är den här typen av sanktioner, säger hon till TT.

”Inte skjutvapen”

Tyskland har, som närmaste granne till Polen, märkt av ett ökat inflöde av migranter. I oktober kom närmare 5 000 migranter till Tyskland via Belarus och Polen, och landet har ökat sina kontroller vid den polska gränsen.

Utrikesminister Horst Seehofer uttrycker stöd för Polens hårdhänta linje, som ofta inneburit brutala scener när migranter rent fysiskt hindras från att ta sig över gränsen.

– Ja, jag håller med om detta. Naturligtvis ska man inte använda skjutvapen, men övriga medel som står till buds, säger han.

Svartlista flygbolag

Ursula von der Leyen uppmanar samtliga EU:s medlemsländer att godkänna utökade sanktioner mot Belarus.

Tidigare under dagen förklarade den svenska EU-kommissionären Ylva Johansson att hon vill ha utökade sanktioner mot Belarus.

Sveriges EU-minister Hans Dahlgren säger i en skriftlig kommentar till TT att Sverige ställer sig bakom kravet på utökade sanktioner:

”Det som sker nu är naturligtvis helt oacceptabelt, vilket EU:s ledare också slagit fast vid toppmötet nyligen. Nu förbereder EU ytterligare sanktioner, och det är uppenbart att det behövs.”

En form av sanktion som nu övervägs enligt von der Leyen är svartlistning av flygbolag som är inblandade i människohandel.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.