Rapporten bygger på 121 intervjuer med tortyroffer och vittnen om deras upplevelser mellan mars och december 2022, genomförda på plats i samarbete med ukrainska organisationer eller samlade från öppna källor.
Dessa har sedan verifierats och bedömts utifrån sin trovärdighet.
Enligt Dignity står det klart att upprättandet av improviserade tortyrkammare var en av de första åtgärderna ryssarna vidtog i de ockuperade områdena. En vanlig plats för detta var övertagna polisstationer, men också källare i bostadshus, skolor och sjukhus användes.
Letade efter motståndare
Samstämmiga vittnesmål har lett till slutsatsen att ryssarna, när de intagit en ort, finkammade området efter tidigare militärer, blåljuspersonal, myndighetspersoner, aktivister och även lärare. Dessa kunde sedan gripas och torteras.
– Det främsta syftet var att hitta möjliga hot mot ockupationsmakten bland civilbefolkningen. Det var också för att straffa proukrainska civila för att de inte samarbetade, säger Therese Rytter, juridisk direktör på Dignity och vice ordförande i Europarådets kommitté mot tortyr (CPT).
I Ukraina finns nu verksamheter dit tortyroffer kan vända sig för att få juridisk och psykologisk hjälp.
Ska lämnas över till ICC
Dignity använder nu det insamlade materialet för att bistå pågående utredningar i och utanför Ukraina.
– En del vittnesmål har redan lämnats över till den ukrainska åklagarmyndigheten. Just nu förbereder vi även en inlämning till internationella brottsmålsdomstolen, ICC, om tortyr, försvinnanden och brott mot mänskligheten. Utifrån vår research drar vi slutsatsen att detta är utbrett och systematiskt, säger Therese Rytter.
