SVT:s korrespondent säger att frågan om huruvida läget kommer bli lugnare på Medelhavet är upp till Turkiet själva. Foto: SVT / AP

ANALYS: Risk att EU:s hot mot Turkiet gör saken värre

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

EU undviker piskan och lockar med moroten för att försöka kyla ned spänningarna på Medelhavet med Turkiet. Frågan är om Turkiet är redo att backa från det upptrissade tonläget.

Tomas Thorén

Korrespondent, Turkiet

Som väntat blev det inga sanktioner mot Turkiet. Efter torsdagskvällens extrainsatta EU-toppmöte stod det klart att Grekland och Cypern får nöja sig med en subtil varning till Turkiet. Straffåtgärder finns bara redo till hands om Turkiets provokationer på Medelhavet inte upphör. 

Istället hoppas Bryssel på en “positiv agenda” och lockar med en utökad tullunion och mer handel med Turkiet. Med tanker på Turkiets ekonomiska kris är det säkert en välkomnad gest i Ankara, där EU är den viktigaste handelspartnern.

EU lovar också att förbättrade villkor i migrationssamarbetet, lite oklart om det betyder mer pengar som Turkiet kräver. 

Bollen ligger hos Erdogan

Sammantaget ett hyfsat tillmötesgående motbud till Ankaras kravlista inför mötet, även om visumfriheten för turkiska medborgare ignorerades. 

Hittills har EU:s utspel mötts av tystnad i Turkiet, vilket man kanske kan tolka som att den turkiska regeringen i alla fall inte är omedelbart fientligt inställd.

Bollen ligger nu hos president Erdogan. Frågan är om det här räcker för att han med hedern i behåll ska kunna blåsa av sökandet efter gas i områden i östra Medelhavet, som Grekland och Cypern menar tillhör dem. 

Frågan är också hur Ankara reagerar på de mycket subtila hoten om straffåtgärder. Den turkiska regeringen är uppenbarligen förbittrad över relationen md EU och har tidigare reagerat med kraftig ilska på allt tal från EU:s sida om att införa sanktioner. 

Risken finns att även subtila hot kan öka stridsviljan. Det märks tydligast i den spända relationen med Frankrikes president Macron, som blivit ett nytt hatobjekt i Turkiet. 

Frankrike utmanar Turkiets militära ambitioner inte bara på Medelhavet, även i Syrien, Libyen och nu senast i den väpnade konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan.

Hånfullt mot EU

Men under EU-toppmötet blev det ändå Angela Merkels bestämda linje om att dialog är bästa vägen fram med Turkiet. 

Många EU-kritiker menar att det finns något löjeväckande med Bryssels oförmåga att använda hårda nypor i utrikespolitiken. Ett parodikonto på Twitter som tar fasta på det här är “Is EU concerned?” som uppmärksammar hur EU ständigt upprepar hur “djupt oroade” och “mycket bekymrade” de är i regelbundet återkommande ordval. 

Från turkiskt håll finns ofta en liknande hånfull ton om EU:s flathet, även om regeringen i Ankara samtidigt gärna vill slå sig för brösten när skakat hand och förhandlat till sig en deal. 

Samtidigt går försvarsalliansen Nato ut med att man nu har upprättat en mekanism mellan de två medlemsländerna Turkiet och Grekland, för att undvika militära incidenter.

Det är gissningsvis en mer effektiv hållhake gentemot Ankara än EU:s uppmaningar. Om jag känner den turkiska regeringen rätt kommer bråkandet på Medelhavet att tonas ner eller kanske helt upphöra för tillfället. 

Men risken är nog stor att Ankara redan smider planer på hur de ska kunna sparka Bryssel på smalbenen nästa gång för att vinna fördelar i förhandlingsspelet i den gnisslande samarbetspakten mellan EU och Turkiet. 

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.