Parlamentsvalet i Nederländerna har pågått sedan i måndags för att minska risken för smittspridning.

Huvudfavorit är premiärminister Rutte och hans högerliberala VVD som återigen väntas blir största parti. En vallokalsundersökning på onsdagskvällen ger VVD 35 mandat – en uppgång med två jämfört med valet 2017.

I så fall en historisk fjärde valseger i rad för VVD.

Succé för D66

Näst störst enligt vallokalsundersökningen blir det vänsterliberala och starkt EU-vänliga regeringspartiet D66, som spurtat starkt under ledning av handelsminister Sigrid Kaag.

D66 väntas nu få 27 mandat, åtta fler än senast. Om vallokalsundersökningen stämmer slår man sitt tidigare valrekord på 24 mandat från 1994.

Därmed spelar det mindre roll att de två övriga regeringspartierna – kristdemokratiska CDA och det lilla kristna partiet CU – tappar totalt sex mandat. Regeringen kan ändå sitta kvar, om den så önskar. Faktiskt har även VVD, D66 och CDA möjlighet att klara sig utan CU, och ändå få majoritet.

”Teflonmannen”

Rutte har i olika koalitioner styrt sedan 2010 och kan nu gå in i sin fjärde mandatperiod som regeringschef.

Utan att vara direkt folkkär har 54-åringen från Haag blivit allt mer populär med åren, samtidigt som han också fått öknamnet ”teflonmannen” för sin förmåga att skaka av sig politisk kritik och skandaler.

Att merparten av invånarna trots allt gett regeringen godkänt för pandemihanteringen talar dock till Ruttes fördel.

– Jag har tagit ansvar de senaste tio åren. Jag försöker regera, under svåra omständigheter, sade premiärministern själv i en sista tv-debatt i tisdags kväll.

Populistkritik

Under coronapandemin har ändå regeringen fått kämpa mot hårda ord från både oppositionen och allmänheten.

De två EU-kritiska populistpartierna PVV och FVD har attackerat från olika håll. PVV och dess ledare Geert Wilders vill se mer pengar till den egna sjukvården i stället för att hjälpa hårt drabbade EU-länder som Italien och Spanien. FVD, med Thierry Baudet i spetsen, fångar i sin tur röster bland dem som anser att regeringens coronaåtgärder är för drastiska – och till och med ser hela pandemin som en konspiration.

I vallokalsundersökningarna landar PVV på 17 mandat (-3), medan FVD får 7 mandat (+5).

Valets stora förlorare är samtidigt vänsterpartiet SP och miljöpartistiska Groen Links som båda väntas tappa 6 mandat, från 14 till vardera 8.

Totalt tycks ända upp till 17 partier ta plats i underhuset.