Stäng

Utrikes

Frankrikes tidigare president Nicolas Sarkozy. Arkivbild. Foto: Ian Langsdon/AP/TT

Tidigare franske presidenten Sarkozy ställs inför rätta

Uppdaterad
Publicerad

Under tisdagen avslog domstolen Nicolas Sarkozys överklagan. Rätten kom även fram till att det finns skäl att pröva Sarkozys advokat Thierry Herzog och domaren Gilbert Azibert, rapporterar BFMTV.

Detta är första gången som en president, under den nuvarande femte franska republiken, ställs inför rätta för korruption.

Mutor och pengar från diktator

Sarkozy var president 2007–2012 och anklagas för att tillsammans med Herzog ha konspirerat om att erbjuda en Azibert ett välbetalt jobb i Monaco i utbyte mot insiderinformation om ett annat korruptionsmål mot Sarkozy. Målet gällde att han anklagas ha finansierat sin valkampanj med hjälp av pengar från den numera avlidne diktatorn Muammar Kadaffi. En undersökning som fortfarande pågår.

Sarkozy hade överklagat till sista instans, den franska Kassationsdomstolen, vilket avslog hans begäran. Rättegången väntas börja inom några månader.

Sarkozy inför rätta

Utöver utredningen om mutor är den förre presidenten indragen i flera affärer.

Bygmalionaffären: Nicolas Sarkozy är tillsammans med 13 andra personer, som också har kopplingar till borgerliga Republikanerna, åtalad för olaglig valfinansiering. Han är också åtalad för medhjälp till bedrägeri och dokumentförfalskning, som ska ha skett tillsammans med Bygmalion som anordnade hans kampanj.

Karachiaffären: 1994 var Sarkozy budgetminister och han misstänks då ha tagit emot mutor i samband med vapenaffärer mellan Pakistan och Saudiarabien. Brottsutredningen pågår och Sarkozy har hittills endast hörts som vittne.

Friad: Sarkozy har även varit inblandad i andra brottsutredningar, men har friats från misstankar om att bland annat ha tagit emot kampanjbidrag från miljardärskan Liliane Bettancourt och ha fakturerat en affärsbekant utan anbudsförfarande.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.