Trump beskriver borttagandet av statyer av sydstatsgeneraler som ”dåraktigt” på Twitter. Foto: TT

Trump kritisk mot att sydstatsmonument tas bort

Publicerad

Efter helgens våldsamheter i Charlottesville, som kretsade kring borttagandet av en staty av sydstatsgeneralen Robert E. Lee, har flera amerikanska städer följt efter och tagit bort liknande statyer. Under torsdagen beskrev Donald Trump händelserna som ”dåraktiga”.

LÄS MER: Här är kontroversiella statyerna som ska bort

Ordkriget i USA om statyer över sydstatsgeneraler rasar vidare – ett ordkrig där Donald Trump hamnat i centrum sedan han jämfört amerikanska sydstatsgeneraler med George Washington.

Under torsdagen skrev den amerikanske presidenten en serie tweets där han kritiserade borttagandet av statyer. 

”Ledsamt att se vårt lands historia och kultur förstöras genom borttagandet av våra underbara statyer och monument. Man kan inte förändra historien men man kan lära sig från den. Robert E. Lee, Stonewall Jackson – vem kommer härnäst, Washington, Jefferson? Så dåraktigt”, twittrade presidenten.

Får massiv kritik av historiker

Trump säger sig vara motståndare till att ”ändra historien” och har hänvisat till att George Washington, USA:s förste president, var slavägare. Vid en presskonferens på tisdagen, efter våldsamheterna i Charlottesville,  ställde han retoriskt frågan om även statyerna över Washington ska plockas bort snart.

LÄS MER: Detta har hänt i Charlottesville

Men jämförelsen mellan Lee och Washington har fått kritik av historiker i USA.

– Det här är inte statyer över generaler i första hand, utan över de idéer de stred för. Vi borde inte ha några statyer över Lee över huvud taget. Han var en rebell som stred för slaveriet och försökte förstöra vårt land, säger Heather Cox Richardson, professor i historia vid Boston College.

Statyerna uppfördes långt efter inbördeskriget

Statyerna uppfördes inte omedelbart efter inbördeskriget som man skulle kunna tro, utan långt senare. Faktum är att de flesta av dem restes mellan 1896 och 1915. Ytterligare ett antal tillkom mellan 1955 och 1965.

För att få svar på varför de restes just då måste man gå bakåt i historien. Inbördeskriget 1861-1865 ledde till att slaveriet förbjöds. Men stora delar av den vita befolkningen i södern vägrade acceptera att jämställas med de före detta slavarna. Efter kriget började man aktivt arbeta för att ta ifrån de svarta inflytande.

Raslagar infördes

Kulmen nåddes 1896 då en form av rasåtskillnad infördes i de flesta av sydstaterna genom de så kallade Jim Crow-lagarna. Svarta förvägrades rösträtt, hänvisades till speciella bostäder och skolor, och speciella sittplatser i tåg och senare bussar.

Direkt efter att dessa lagar införts tog uppförandet av statyer fart i sydstaterna. Den andra byggtoppen sammanföll med att medborgarrättsrörelsen växte fram i 50-talets USA.

Statyerna restes för att injaga fruktan

Detta är ingen slump, menar Heather Cox Richardson. I sydstaterna har man ofta hävdat att statyerna bara restes till minne av ett brutalt och blodigt krig, men det tillbakavisar hon.

– De restes för att injaga fruktan hos de svarta. Vi bör inte bortförklara vår historia genom att låtsas att Jim Crow aldrig har funnits. Det är den delen av vår historia som de här monumenten representerar, säger hon.

Robert E. Lee var kritisk mot att resa monument

Det går naturligtvis inte med säkerhet att veta vad Robert E. Lee själv hade ansett om dagens debatt. Men en god gissning är att han hade motsatt sig statyer av den sydstatsarmé som han själv tillhörde.

Bevarade texter från Lee visar nämligen att han inte var en  anhängare av att resa monument över generaler från inbördeskriget, skriver CNN. Han fruktade att sådana monument skulle ”hålla krigets sår öppna”.

Fakta: Sydstatsstatyer

Visa

Under två perioder, 1896-1915 och 1955-1965, restes i USA:s sydstater mängder av statyer och monument över sydstaternas militära och politiska förgrundsgestalter under inbördeskriget 1861-1865.

Det totala antalet statyer och monument är minst 718, varav nära 300 återfinns i Georgia, Virginia och North Carolina. De mest avbildade personerna är generalerna Robert E Lee och Thomas ”Stonewall” Jackson samt sydstaternas president Jefferson Davis.

Dessutom är 109 skolor, 80 orter och 10 militärbaser uppkallade efter Lee, Davis och andra sydstatsikoner.

Källa: Southern Poverty Law Center

Fakta: Robert E Lee

Visa

Robert E Lee, 1807–1870, var överbefälhavare för sydstaternas huvudarmé i Virginia under det nordamerikanska inbördeskriget 1861-1865.

Lee erbjöds rollen som överbefälhavare för nordsidans styrkor men valde sydsidan sedan hans hemstat Virginia beslutat att lämna unionen.

Lee visade sig vara en skicklig taktiker på slagfältet och vann flera avgörande slag i början av kriget. Men när han försökte invadera nordsidan 1862 och 1863 gick det sämre och han förlorade både vid Antietam och Gettysburg. Han har också kritiserats för att ha varit slösaktig med soldatliv. Han kapitulerade till nordstaternas överbefälhavare UIlysses S Grant vid Appomatox 9 april 1865.

Källa: The Civil War

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Våldsamma sammandrabbningar i Charlottesville

Mer i ämnet