LÄS MER: Här är kontroversiella statyerna som ska bort
Ordkriget i USA om statyer över sydstatsgeneraler rasar vidare – ett ordkrig där Donald Trump hamnat i centrum sedan han jämfört amerikanska sydstatsgeneraler med George Washington.
Under torsdagen skrev den amerikanske presidenten en serie tweets där han kritiserade borttagandet av statyer.
”Ledsamt att se vårt lands historia och kultur förstöras genom borttagandet av våra underbara statyer och monument. Man kan inte förändra historien men man kan lära sig från den. Robert E. Lee, Stonewall Jackson – vem kommer härnäst, Washington, Jefferson? Så dåraktigt”, twittrade presidenten.
Får massiv kritik av historiker
Trump säger sig vara motståndare till att ”ändra historien” och har hänvisat till att George Washington, USA:s förste president, var slavägare. Vid en presskonferens på tisdagen, efter våldsamheterna i Charlottesville, ställde han retoriskt frågan om även statyerna över Washington ska plockas bort snart.
LÄS MER: Detta har hänt i Charlottesville
Men jämförelsen mellan Lee och Washington har fått kritik av historiker i USA.
– Det här är inte statyer över generaler i första hand, utan över de idéer de stred för. Vi borde inte ha några statyer över Lee över huvud taget. Han var en rebell som stred för slaveriet och försökte förstöra vårt land, säger Heather Cox Richardson, professor i historia vid Boston College.
Statyerna uppfördes långt efter inbördeskriget
Statyerna uppfördes inte omedelbart efter inbördeskriget som man skulle kunna tro, utan långt senare. Faktum är att de flesta av dem restes mellan 1896 och 1915. Ytterligare ett antal tillkom mellan 1955 och 1965.
För att få svar på varför de restes just då måste man gå bakåt i historien. Inbördeskriget 1861-1865 ledde till att slaveriet förbjöds. Men stora delar av den vita befolkningen i södern vägrade acceptera att jämställas med de före detta slavarna. Efter kriget började man aktivt arbeta för att ta ifrån de svarta inflytande.
Raslagar infördes
Kulmen nåddes 1896 då en form av rasåtskillnad infördes i de flesta av sydstaterna genom de så kallade Jim Crow-lagarna. Svarta förvägrades rösträtt, hänvisades till speciella bostäder och skolor, och speciella sittplatser i tåg och senare bussar.
Direkt efter att dessa lagar införts tog uppförandet av statyer fart i sydstaterna. Den andra byggtoppen sammanföll med att medborgarrättsrörelsen växte fram i 50-talets USA.
Statyerna restes för att injaga fruktan
Detta är ingen slump, menar Heather Cox Richardson. I sydstaterna har man ofta hävdat att statyerna bara restes till minne av ett brutalt och blodigt krig, men det tillbakavisar hon.
– De restes för att injaga fruktan hos de svarta. Vi bör inte bortförklara vår historia genom att låtsas att Jim Crow aldrig har funnits. Det är den delen av vår historia som de här monumenten representerar, säger hon.
Robert E. Lee var kritisk mot att resa monument
Det går naturligtvis inte med säkerhet att veta vad Robert E. Lee själv hade ansett om dagens debatt. Men en god gissning är att han hade motsatt sig statyer av den sydstatsarmé som han själv tillhörde.
Bevarade texter från Lee visar nämligen att han inte var en anhängare av att resa monument över generaler från inbördeskriget, skriver CNN. Han fruktade att sådana monument skulle ”hålla krigets sår öppna”.