Hösten 2015. Statsminister Stefan Löfven håller tal i ett regnigt Stockholm. Europa står mitt i den största flyktingvågen i modern tid.
– Mitt Europa tar emot människor som flyr från krig. Mitt Europa bygger inte murar.
Men det var just vad Europa gjorde.
Ett år efter Löfvens tal har ungefär en fjärdedel av Europas länder rest stängsel eller meddelat att man planerar att göra det för att stoppa människor från att komma in. Minst sju nya stängsel har påbörjats sedan början på 2015.
Ungern, som redan förra året byggt ett 175 kilometerlångt taggtrådsstängsel, planerar nu att bygga ett nytt, ”mer massivt” stängsel, intill det gamla.
Storbritannien bygger en mur i franska Calais som ska komplettera det stängsel som redan finns.
Ståltråden finns också i vår absoluta närhet. Norge har just byggt ett 3,5 meter högt och 200 meter långt ståltrådsstängsel längs gränsen mot Ryssland.
Murar på modet
Men även om Europas stängsel har rests i hög fart är det en annan mur som har stått i världens fokus: Donald Trumps mur mot Mexiko. Den har hånats, ifrågasatts men också hyllats – ungefär som Trump själv.
Vad är det då med Trumps planer som fått oss att uppfatta dem som något annat än Europas stängsel? Är ”the wall” en helt ny grej?
Inte alls, menar Ruben Andersson, lektor i migration vid Oxford university.
– Hans plan är visserligen det mest extrema kring migrationen som vi hör i presidentvalsdebatten men den bygger på precis samma tänk som i Europa. Han återvinner gammal skåpmat.
Retorik. Så stavas till stor del anledningen till att vi uppfattar Trumps projekt som något annat än stängslen i Europa.
– Bara att Trump pratar om ”the wall”, muren, säger ganska mycket. I Europa har vi aldrig velat prata om murar när det gäller migrationskontroller. Symboliken i detta är oerhörd, säger Ruben Andersson.
Trump förenar också sitt tal om muren med en plan om att deportera ”illegals” alltså de som befinner sig i USA utan tillstånd. Något som bidrar till uppmärksamheten kring Trumps migrationspolitik.
– Det är kanske det mest skrämmande med detta, att deportera elva miljoner på kort tid det skulle bli en humanitär katastrof, säger Peo Hansen, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet.
Murens paradox
Mycket tyder dock på att stängsel och murar inte har den effekt som politiker har önskat. En tredjedel av gränsen mellan Mexiko och USA är redan i dag täckt av barriärer i form av cementplattor och stängsel. Enligt Peo Hansen har den befintliga barriären inte bidragit till den minskning av mexikanska migranter som märkts de senaste åren.
Paradoxalt nog gör muren snarare det svårare för mexikaner i USA att återvända.
– En av de största effekterna som gränshindren har fått är ökade svårigheter att ta sig från USA till Mexiko. Man får inlåsningseffekter, i dag är det ett högriskprojekt att ta sig till Mexiko om man inte har papper, säger Peo Hansen.
Stängsel skapar kaos – och mer stängsel
I Europeiska länder innebär ökade gränskontroller och stängsel att migranter söker andra vägar, ofta mer riskfyllda, säger Ruben Andersson.
– Ser man det kortsiktigt politiskt – och cyniskt – så är stängsel effektivt. Politiker får visa att de är starka och kan bekämpa migrationen.
Stängsel skapar också mer kaos – något som faktiskt kan föda mer stängsel.
– Politiker kan peka på kaoset och visa hur illa det är samt kräva mer stängsel och tillsätta mer resurser.
Men på längre sikt och i större perspektiv så innebär stängslen att migranter tvingas leta upp nya vägar och ta större risker.
Stängslen i de spanska enklaverna Melilla och Ceuta har till exempel förstärkts och höjts för att stoppa försök att storma dem – trots det kom förra året fler migranter till städerna jämfört med året innan. Färre tog visserligen vägen via stängslet men kom istället gömda i bilar eller via havet.
Om nu stängslen inte ger någon långsiktig effekt varför verkar då världens länder närmast besatta av dem?
Svaret är signalpolitik, menar Ruben Andersson. Det är viktigare att väljarna upplever att ledare är starka och sätter ner foten mot migration och terrorism än att muren faktiskt gör vad man säger att den ska göra: bekämpa invandring.
– Det handlar om kortsiktiga, politiska vinningar. Ledarna skickar en stark signal till väljarna: Stark stat, stark regering och hårda tag.
Är det ens möjligt för Donald Trump att bygga sin mur? Här ger statsvetaren svar: