Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
President Donald Trump vill att en kvinna omgående väljs in efter avlidna Ruth Bader Ginsburgs. Den legendariske HD-domarens sista vilja var dock att valet görs efter presidentvalet. Foto: TT / Reuters

Trump vill ersätta Ginsburg nästa vecka

Uppdaterad
Publicerad

USA:s president Donald Trump vill ersätta den avlidne HD-domaren Ruth Bader Ginsburg med en kvinna och utnämningen ska ske redan nästa vecka.

– Jag presenterar en kandidat nästa vecka. Det blir en kvinna. Jag tycker att det borde vara en kvinna, för jag gillar kvinnor mycket mer än män, sade presidenten vid ett kampanjmöte i North Carolina.

Ginsburg, liberal domare i USA:s högsta domstol, avled i sitt hem under fredagen. Det dröjde inte länge innan diskussionerna om när, och hur, hon skulle bli ersatt blossade upp.

Ginsburgs ersättare kan komma att få ett stort inflytande över HD-fall som gäller bland annat abort och rösträtt, eftersom det kan avgöra den politiska majoriteten i domstolen. Om en konservativ domare tar Ginsburgs plats kommer domstolen att ha en ordentlig konservativ majoritet, och det skulle kunna vara i decennier.

Enligt det amerikanska public service-bolaget finns några tänkbara namn med på Donald Trumps lista över möjliga efterträdare. Framför allt är det de tre kvinnliga juristerna Amy Coney Barret, Barbara Lagoa och Allison Jones Rushing.

”Räknar med oss”

Nya domare nomineras av presidenten och måste godkännas av en majoritet av senatens ledamöter. Men att president Trump vill nominera en domare samma år som det är val får hård kritik från Demokraternas håll. Partiets presidentkandidat Joe Biden vill att en ersättare ska föreslås först efter valet.

– Det finns ingen tvekan om att väljare ska få välja en president, och presidenten ska välja en domare för senaten att överväga, säger han i ett uttalande.

Även vicepresidentkandidaten Kamala Harris har uttalat sig om nomineringen:

”Miljoner amerikaner räknar med oss för att vinna och försvara Högsta Domstolen”, skriver hon på Twitter.

Tänker låta senaten rösta

Det har hänt tidigare att man har fått skjuta på att nominera en HD-domare. När den tidigare presidenten Barack Obama ville nominera en ny domare 2016 avfärdades det eftersom det var ett valår.

Den här gången har dock senatens majoritetsledare, republikanen Mitch McConnell, sagt att han tänker låta senaten rösta om Trump nominerar en kandidat. Men även om senaten skulle rösta så är det inte säkert att Trump får igenom sitt val. Partiet har en liten majoritet med 53 av 100 platser, och det är inte säkert att presidentens nominering faller alla republikaner i smaken.

Högsta domstolen i USA

Visa

• Högsta domstolen har sitt säte i USA:s huvudstad Washington DC. Den inrättades 1789 och är den dömande makt som ska balansera den verkställande makten (presidentämbetet) och den lagstiftande makten (kongressen).

• I praktiken avgör domstolen huruvida lagar och domar är i enlighet med USA:s grundlag, som skrevs 1787 och ratificerades 1788, samt dess 27 tillägg. Bland tilläggen finns den så kallade Bill of Rights (de tio första tilläggen) som ratificerades 1791.

• Domstolen ska ha nio medlemmar som utses av presidenten på livstid. De kan dock pensionera sig på egen begäran samt i teorin avsättas genom riksrätt. Domarna måste godkännas av en majoritet av senatens medlemmar.

• När man talar om HD:s medlemmar som konservativa eller liberala menar man främst i synen på grundlagstolkning. De konservativa tycker att lagtexten ska tolkas strikt, de liberala anser att aktuella förhållanden får spela in. En president har genom sina nomineringar därmed chans att påverka om domstolen får liberal eller konservativ tyngd.

Källa: TT/Supremecourt.gov

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer