Trump delar USA i ”vi och dom”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Donald J. Trump delade in USA i ett ”vi” och ett ”dom”. ”Dom” är Hillary Clintons system byggd på gamla eliter. ”Vi” är Trump och hans anhängare som radikalt vill förändra USA, som enligt Trump nu befinner sig i en allvarlig kris efter åtta års Obama-styre.

Bo Inge Andersson

Utrikeskommentator

Trump talade om det ”riggade” systemet där bland annat storfinansen styrde tillsammans med medier som förteg och förvanskade. Det är ungefär liknande tongångar som hörs från en rad populistiska partier i Västeuropa. (Trumps fullständiga tal finns här.)

Trump ställde sig alltså utanför detta system, fastän han har varit i nära förbund med dem när han nått sina framgångar. Men hans resonemang var att eftersom han kände systemet så väl, kunde han också bekämpa det.

USA-val 2016

Exakt vad detta ”system” innebär definierade han väl inte så tydligt. Men han talade om att han ville göra sig till en röst för dem som glömts bort i samhället.

Drabbats av globaliseringen

Men klart är att Hillary Clinton tillhör detta gamla. Och Trump hänvisade till hennes utmanare Bernie Sanders, som nu slutit fred med Clinton, när Trump talade om Clintons dåliga instinkter och dåliga omdöme.

För Trump handlar det i hög grad om att nå dem som drabbats av globaliseringen och som har sett sina jobb flytta utomlands. Trump lovade dem att jobb skulle flyttas tillbaka. Han lovade att riva upp de frihandelsavtal USA har med en rad stater för att undvika att USA missgynnas. Han pekade särskilt på Kina.

Han sade klart och tydligt att det som nu gäller är att Amerika kommer först. America First. Det gäller i handelsfrågor, det gäller utrikespolitiken i största allmänhet. USA ska föra en utrikespolitik som sätter det egna landets intressen i första hand.

Åker snålskjuts

Det har gått så långt att Trump i en intervju i New York Times igår ifrågasatte om USA skulle acceptera Natostadgans artikel fem som säger att om ett medlemsland angrips, så är det en attack mot hela alliansen.

Trump menade att det bara skulle gälla om medlemmen fullgjort sina åtaganden. Alltså att landet inte åkte snålskjuts på USA:s militära styrka utan hade byggt upp eget försvar.

I talet sade han att Nato-medlemmarna måste betala sin rättvisa del av försvaret. Det betyder bland annat att varje medlem ska anslå 2 procent av bruttonationalprodukten till försvaret, en siffra som bara ett fåtal medlemmar når upp till.

I Trumps världsbild ingår att USA i dag som supermakt är på dekis och att det är president Obamas och förra utrikesministern Hillary Clintons fel. Han lovade ett bättre Amerika, men några konkreta uppgifter om hur detta skulle ske lämnade han inte.

Kampen mot IS står högt

Han profilerade sig i detta tal också som ”lag-och-ordning”-kandidaten. Han och hans parti har under hela konventet pekat på ett farligt säkerhetsläge både hemma och utomlands.

Hemma handlar det om poliser som dödas och om svarta som dödas av poliser. Utomlands handlar det om terroristorganisationen IS. Fast Trump är skeptisk till amerikanska insatser i främmande land är kampen mot IS något som står på hans prioriteringslista.

Ett märkligt uttryck för denna lag-och-ordning-anda var de tre vittnesmål som anhöriga avgav på konventet. De tre var efterlevande till personer som på ett eller annat sätt dödats av papperslösa invandrare. Vittnesmålen tjänade som en bakgrund för Trumps krav att 11 miljoner papperslösa ska utvisas och en jättelik mur ska byggas mot Mexiko.

Trogna anhängare

Trump skisserade ett stort program för återuppbyggnad av infrastrukturen. Det är ett intressant förslag eftersom president Obama försökt sig på liknande projekt men fått nej av den traditionella republikanska ledningen, som har majoriteten i kongressens båda kamrar och kan stoppa sådana projekt.

Intressant är också att Trump tydligt vände sig till den arbetar- och medelklass som anses ha drabbats av globalisering och finansiella kriser. Det är de grupper som även Obama har sagt sig vilja verka för, men som han misslyckats med att vinna. För Trump är de hans mest trogna anhängare.

Den sista dagen visade upp en stor enighet. Trump lyckades ge litet åt alla och lovprisade de religiösa organisationer som stödjer honom. Man talade om att kvinnor har en stark ställning i Trumps företag och Trump lovade att skydda HBTQ-personer, det sista med hänvisning till terrordådet i Orlando, Florida.

Mobbade

Han talade denna gång efter manuskript, vilket han oftast inte gör. Det var en lugnare och mindre aggressiv Trump som framträdde. även om budskapet var detsamma. Frågan är om detta förändrade beteende gällde enbart detta tillfälle eller om Trump nu försöker lägga om stil och bli mera ”presidentlik”.

Konventet har också visat tecken på oenighet. Särskilt minns man Texassenatorn Ted Cruz, som talade på konventet men som inte uttalade sitt stöd för Trump, vilket fick delegater att bua högljutt och mobba hans fru, som måste eskorteras ut av säkerhetsvakter.

Det är alltså nu som valrörelsen börjar för Donald Trump. Det dröjer till nästa veckan innan demokraterna från måndag utser sin kandidat, Hillary Clinton.

En procent över Clinton

Det officiella startskottet anses vara efter helgen Labor Day i början av september. Men från och med nu kan man nog säga att det är den egentliga valrörelsen som pågår. De tidigare valen under våren har ju varit interna partival. Nu är det på riktigt.

Kommande opinionsmätningar kan visa en uppgång för Trump. Så brukar det vara efter ett konvent. I ett genomsnitt av de tio senaste opinionsmätningarna leder Clinton över Trump med 2,7 procent, men i den senaste mätningen av dessa tio ligger Trump en procent över Clinton.

Det är alltså fortfarande ganska jämnt. Hittills är det mest Clinton som producerat massvis med negativa tv-annonser om Trump. Hittills har Trump nästan inte svarat på angreppen. Vi kan vänta oss att det blir annorlunda nu. Alltsammans betyder att valrörelsen blir ännu hetsigare.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

USA-val 2016

Mer i ämnet