Hur har Trump egentligen lyckats sina 100 första dagar i Vita huset? Foto: TT

Trumps 100 första dagar – kantade av kontroverser

Uppdaterad
Publicerad
ANALYS ·

Donald Trump beter sig som en VD som ska rädda ett företag undan konkurs. Men snabbt har han erfarit att ett land inte kan styras som ett affärsimperium. Hans första 100 dagar har varit kantade av kontroverser och bakslag. Trump stöter på massivt motstånd hos landets domare och lagstiftare. Däremot har han vind i seglen när det gäller utrikespolitiken.

Erika Bjerström

Klimatkorrespondent

En VD som tar över ett konkurshotat företag brukar snabbt sätta in en kraftfull åtgärdsplan. Donald Trump beskrev USA som ett land på fallrepet, och lovade sina väljare att han skulle få igenom ”deals” som snabbt skulle göra USA till ett fantastiskt land igen. Han har lovat att plocka tillbaka utflyttade jobb till USA och satsa 1.000 miljarder dollar på en massiv infrastruktursatsning. Det gör att börsen står starkare än på länge, USA:s ekonomi går som tåget.

Men redan dag ett när han svor presidenteden förklarade han krig – mot medierna. Bilden av en halvtom Mall i Washington spreds och Trump anklagade journalisterna för att ljuga om hur många som tittat på hans installation.

Och så har det fortsatt, medierna är ”det amerikanska folkets fiende” enligt Trump, och han ger ständigt journalisterna skulden för serien av politiska misslyckanden under hans 100 första dagar. Hans hetsiga anklagelser, ilskna tweets och mediehat har blivit vardag i amerikansk politik.

Krig mot medierna

Ribban för vad som får medierna att uppmärksamma hans senaste utfall har höjts. Han ger ständiga intervjuer, men trots att nyhetsredaktioners faktagranskningar visar på återkommande faktafel backar han aldrig. Ovälkomna nyheter som hans rekordlåga förtroendesiffror avfärdar han som ”fake news from fake media”.

LÄS MER: Här är Trumps mest uppseendeväckande drag hittills

Han har bland annat hunnit förolämpa nationalikonen Meryl Streep och kallat henne en överskattad skådis, och anklagat Barack Obama för att ha avlyssnat hans telefon. Till och med när underrättelsetjänsten i USA sa att Obama inte avlyssnat hans telefon vägrade han backa. Trumps förmåga att skapa rubriker med falska påståenden har visat sig vara en effektiv strategi. Idag tror 52 procent av hans väljare att Obama avlyssnade hans telefon.

Till och med Trumps egen favoritkanal Fox News kallar Donald Trumps 100 första dagar för ”problematiska”. Lögnerna har blivit till ett normaltillstånd. Hans styre av Vita Huset påminner om hur vissa afrikanska presidenter styr sina länder – Trump anställer familjemedlemmar utan tydliga uppdrag, och visar uppenbar nonchalans inför upprepade anklagelser om att han fattar beslut för att gynna sina egna och familjemedlemmarnas ekonomiska intressen.  Nästan varje helg förlägger han Vita Husets arbete till sin lyxresort Mar-a-Lago, varje helg kostar det skattebetalarna 30 miljoner kronor.

Trumps tillfälliga "Situation room" i Palm Beach. Foto: TT

Inga vallöften uppfyllda

När han kampanjade så upprättade han ett kontrakt med den amerikanska väljaren. Då lovade han att genomföra tio lagar under sina 100 första dagar. Av tradition bedöms en amerikansk president utifrån vad han åstadkommer de 100 första dagarna av sin ämbetsperiod. Det är då han antas ha störst inflytande och chans få igenom sina vallöften.

Inte ett enda av de tio lagförslag Trump lovade har gått igenom. Med hjälp av 28 presidentorder och 25 lagförslag har han försökt driva igenom sina vallöften; en mur mot Mexiko som ska betalas av – Mexiko. Skrota Obamas sjukvårdsförsäkring.

Stoppa illegal invandring. Stoppa muslimer från att resa in i USA. Skrota klimatlagstiftningen. Lämna FN:s klimatavtal. Genomföra den största skattesänkningen i USA:s historia. Avbryta Obamas diplomatiska närmande till Kuba. Flytta USA:s ambassad i Israel från Tel Aviv till Jerusalem. Men ett land är inget företag.

USA robust demokrati

USA har visat sig vara en robust demokrati där en president inte kan köra ett solorace. Principen om maktdelning har visat sig fungera väl. Trump har inte fått igenom lagvidriga förslag – de har stoppats i domstol. Han har heller inte lyckats bygga politiska allianser i kongressen. Trots att hans parti, republikanerna, har majoritet i både senaten och representanthuset misslyckades han med att skrota Obamas sjukvårdsförsäkring. Där led han ett förödmjukande nederlag.

Grafik: De är presidentens viktigaste spelare

Tre gånger har Trumps förslag stoppats i domstol – inreseförbud för medborgare från namngivna muslimska länder och senast förslaget om att dra in statsbidrag till de städer som utropat sig som fristäder för papperslösa gästarbetare.

När hans första 100 dagar just nu recenseras i amerikanska medier är det en framgång alla pekar på; att han fått en ny domare, Neil Gorsuch, godkänd av kongressen till högsta domstolen. Han har avstått från sin presidentlön, även om han vägrar bevisa att hans lön skulle gå till välgörenhet. Han har också infört anställningsstopp i alla statliga myndigheter förutom militären.

Ständiga policyändringar

Likt den företagsledare han är har han visat sig beredd att ta till sig ny information för framtida beslut. Han har haft en brant inlärningskurva, särskilt inom utrikespolitikens område där han visat prov på stora kunskapsluckor. Med ny kunskap har han gjort en rad uppmärksammade kovändningar. Under valrörelsen sa han att han skulle stämpla Kina som en valutamanipulatör. Men efter att ha träffat Kinas president Xi Jinping ändrade han åsikt och anser inte längre att Kina manipulerar sin valuta.

Xi Jinping hade också gett honom en ”historielektion” om Nordkorea – efter den sa Trump att situationen med Nordkorea var betydligt mer komplicerad än han hade trott. Donald Trump sa också under valrörelsen att Nato var föråldrat och att USA borde överväga att lämna om inte andra medlemsländer börjar satsa två procent av sin statsbudget på militära utgifter. Men efter att ha träffat Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg ändrade Trump helt åsikt och sa att han alls inte längre tycker att Nato är omodernt.

USA:s president Donald Trump tog emot Kinas president Xi Jinping i Mar-a-Lago, i Palm Beach i Florida, under torsdagen. Foto: TT

Vind i seglen

Donald Trump har vind i seglen när det gäller utrikespolitiken. Han har gjort en rad utnämningar som betraktas som lyckade – utrikesminister Rex Tillerson och chefen för nationella säkerhetsrådet, H.R. McMaster. De har rest runt och lugnat USA:s allierade som EU, Nato och Kina. Trumps anfall mot syriska regimens flygbaser var oväntat, men möttes av gillande från både republikaner och demokrater.

Donald Trump visar dådkraft när han till skillnad från Barack Obama visade sig vara beredd att sätta kraft bakom orden när en röd linje passerats – att använda nervgas mot lokalbefolkningen. Trumps samarbete med Kina för att stävja kärnvapenhotet från Nordkorea har också vunnit gillande.

Samtidigt visar Trump uppenbara sympatier för ifrågasatta ledare. Han gratulerade Turkiets president Erdogan till den omdiskuterade segern i den turkiska folkomröstningen, och har inte gjort någon hemlighet av att han tycker att Marine Le Pen skulle vara rätt kvinna att leda Frankrike.

LÄS MER: Trump-väljaren Mark: ”Varje dag är julafton”

Oklar klimatpolitik

Miljörörelsen utmålade Trump som en katastrof för amerikansk klimatpolitik när han valdes. Men det 100 första dagarna visar att hans inflytande kan bli begränsat.

Donald Trump har förklarat att klimatkrisen är ett påhitt skapat av Kina. Han sa under valrörelsen att USA ska storsatsa på olja och kol, skapa massor av nya jobb i kolgruvorna och att USA ska lämna FN:s klimatavtal. Han har skrivit presidentorder för att upphäva Clean Power Act, som begränsar kolkraftverkens koldioxidutsläpp, och gett klartecken till Keystone Pipeline som ska frakta olja från Kanada till södra USA. Men att skriva presidentorder är inte samma sak som att det blir verklighet. USA har fortfarande inte lämnat Parisavtalet. Miljölagen om kolkraftverk är fortfarande i kraft.

Donald Trump kan försvaga USA:s röst i det globala klimatarbetet, men det är högst osannolikt att det enorma lyft för olja och kol som han utlovat kommer att bli av, helt enkelt för att kol är en olönsam energikälla. Idag växer gröna energikällor i USA med 15 procent om året, medan fossila bränslen växer med under två procent per år.

Människor protesterar mot sin nye president i Chicago. Foto: TT

Tre utmaningar för framgång

Om Donald Trump ska bli mer framgångsrik som president återstår tre viktiga utmaningar.

1. Han måste börja genomföra sina vallöften för att kunna behålla sina kärnväljare. Redan märks ett ökat missnöje, då flera inflytelserika radiopersonligheter som tidigare stödde honom öppet börjat kritisera honom. I deras ögon har Trump backat vad gäller sitt löfte att bygga muren mot Mexiko och visat svaghet inför de folkvalda i kongressen. Hans partikamrater i kongressen tycker inte att detta är ett prioriterat vallöfte, och har visat sig vara ovilliga att anslå de pengar som behövs – beslutet är nu uppskjutet till efter sommaren. Den radikala, högerpopulistiska falang som gav Trump sitt stöd vill heller inte se att USA agerar världspolis. Trump, som lovade att inte fördjupa USA:s engagemang i Syrienkriget, beslöt att skicka 59 missiler – ett beslut som fick radiojournalisten Mark Levin att ”hoppa av Trumptåget”.

2. Han måste också bemästra konsten att bygga politiska allianser med republikaner och demokrater i senaten och representanthuset. Trumps hetsiga temperament när han vill tvinga igenom beslut genast passar illa ihop med den politiska förhandlingskulturen i Washington.

3. Rysslandskandalen måste få redas ut. Både FBI och CIA hävdar att ryska hackare ingrep i den amerikanska valrörelsen för att valet skulle utfalla till Trumps fördel. Skedde detta med Donald Trumps goda minne? I så fall har han tillskansat sig presidentskapet på falska grunder och kan enligt juridiska experter i USA komma att ställas inför riksrätt.

Utrikesminister Margot Wallström konstaterade nyligen att det världspolitiska läget blivit mycket mer osäkert, och beslutsfattare tvingas i högre grad spekulera eftersom världens ledande nation lämnar motstridiga besked. Ingen vet längre riktigt vad USA står för.

Civilsamhället organiserar sig

Efter en reportageresa i USA förra veckan slog det mig hur civilsamhällets motstånd mot Donald Trump nu tar form. Feminister organiserar sig, rekordmånga kvinnor ställer upp på valbar plats till politiska församlingar. Miljöengagerade förbereder rättsliga processer för att stoppa Trumps aviserade nedskärningar av naturvårdsverkets (EPA:s) budget. Forskare bjuder motstånd mot vad man upplever som Trumps uttalade förakt mot kunskap och vetenskap.

Människorättsaktivister rustar för att skydda papperslösa migranter och hejda inreseförbudet för namngivna muslimska länder.

Här finns en energi och beslutsamhet som många säger påminner om 60-talets mest upproriska tid. Den politiska turbulensen kommer att fortgå.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Trumps 100 första dagar

Mer i ämnet