Pro-ryskt firande efter att vallokalsundesökningar blivit kända. Foto: TTVisa alla (3)
Visa alla (3)

Över 90 procent röstade ja till att Krim blir ryskt

Uppdaterad
Publicerad

Det blev ett rungande ”ja” till förslaget att Krim ska ansluta sig till Ryssland. När hälften av rösterna räknats uppger de ansvariga för valet att 95 procent sagt ja.

Ska Krimhalvön ingå i en union med Ryssland eller förbli ukrainskt med utökad självständighet och ett närmande till Ryssland? När rösterna hade räknats från hälften av vallokalerna var 95,5 procent av dem markerade med det första alternativet, enligt myndigheterna på Krim.

3,5 procent röstade för att stanna i Ukraina och 1 procent av rösterna var ogiltiga. Valdeltagandet uppgavs till 80 procent.

Annorlunda

Det officiella röstresultatet väntas under måndagen, och den regionala regeringen planerar att formellt ansöka om att få ansluta sig till Ryssland, deklarerade Krims premiärminister Sergej Aksionov för nyhetsbyrån Interfax.

Tidtabellen för ett fortsatt agerande från EU är klar sedan tidigare. På måndag morgon träffas EU:s utrikesministrar i Bryssel för att fatta beslut om sanktioner.

Det som har planerats är åtgärder liknande dem som redan beordrats av USA:s president Barack Obama, som frysning av tillgångar och reserestriktioner för personer från Ryssland respektive Krim som bidragit till att Ukraina inte längre har kontroll över halvön.

Två alternativ

I omröstningen fanns två val. Antingen att ansluta sig till Ryssland eller att återgå till den konstitution som infördes 1992 som gav regionen ett stort sjävstyre. Något röstningsalternativ för att låta regionens status vara oförändrad fanns inte.

Michail Malysjev, ordförande i den valkommision på Krim som ansvarar för folkomröstningen, höll en presskonferens när vallokalerna hade stängts. Han uppgav enligt Reuters att inga klagomål eller anklagelser om valfusk framförts.

Sanktioner

Vissa utländska valobservatörer fanns på plats, trots att Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) avböjt en inbjudan eftersom den inte kommit från Ukrainas regering.

Jens-Kristian Lütken, kommunpolitiker för danska Venstre, befann sig på Krim på uppdrag av organisationen Europabevægelsen.

-På morgonen var jag vid en vallokal och situationen var annorlunda jämfört med andra val jag observerat. Runt vallokalen fanns soldater med scarfs runt ansiktet, så man inte kunde se varifrån de kom. Och på en ort med många tatarer var det knappast någon som röstade. Så helt klart bojkottar en del valet, sade han till TT.

Det var också problem med vallängderna; många var inaktuella och namn saknades, sade Lütken.

Stormades

Under dagen stormade proryska demonstranter ukrainska myndigheter i Donetsk. I Charkiv, Ukrainas näst största stad, bröt sig aktivister in på ett kulturcentrum, slet ut ukrainska böcker och satte eld på dem.

Både i Charkiv och i hamnstaden Odessa tågade Moskvavänliga demonstranter. I två städer – Luhansk och Mikolajiv – hölls ”improviserade” folkomröstningar.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Krimkonflikten

Mer i ämnet