Storföretag, islamiska organisationer, banker, internationella organ, ambassader – med flera. Bara ett utdrag från listan över måltavlor i Österrike som tyska underrättelsetjänsten BND ska ha spionerat på mellan 1999 och 2006 är lång.

Men bland de ur svenskt perspektiv mest iögonfallande måltavlor är tveklöst svenska ambassaden, och Ericssons avdelning i Österrike.

Svenska utrikesdepartementet bekräftar för SVT Nyheter att man känner till rapporteringen, men UD vill inte kommentera dem.

– Vi känner till de här medieuppgifterna men vi får hänvisa alla frågor som rör underrättelseverksamhet till Säkerhetspolisen, säger Katarina Byrenius Roslund, presskommunikatör på UD.

Presidenten: ”Oacceptabelt”

Uppgifterna som ursprungligen publicerats av tidningen Der Standard och magasinet Profil har väckt skarpa reaktioner.

– Spioneri bland vännationer är inte bara ovanligt och oönskat. Det är också oacceptabelt, säger Österrikes president Alexander Van der Bellen, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Van der Bellen talar tillsammans med kanslern Sebastian Kurz. Kurz noterar även att det funnits tidigare misstankar och uppgifter om tyskt spionerande i Österrike, men att en utredning då körde fast eftersom den tyska sidan inte samarbetade.

– Vi vill ha säkerhet om att (avlyssningen) upphörde, och om data sparades så är vår önskan förstås att den readeras, säger Kurz.

Fokuserat på myndigheter i Wien

Enligt medierna ska rapporteringen vara baserad på 2000 BND-filer. BND ska ha samlat in data i form av telefonsamtal, fax-filer och e-postadresser.

Armin Schuster är ordförande för det tyska parlamentetsutskott som granskar underrättelsetjänstens verksamhet. Han säger till tyska tidningen Funke att utskottet redan håller på att utreda huruvida medieuppgifterna rör nya misstänka fall, eller om det är samma som omrapporterades år 2015.

Då rörde det anklagelser om att BND spionerade på europeiska länder å USA:s vägnar.