Den militära stormakten USA och den regionala stormakten Iran har starka intressen i området. Foto: Grafik: Helena Risinger

USA och Iran – årtal av utdragen kraftmätning

Uppdaterad
Publicerad

På ena sidan supermakten USA, på den andra den regionala stormakten Iran. USA med trupper i en rad av Mellanösterns länder, Iran med väpnade allierade i flera andra länder i regionen. Iran och USA, två huvudaktörer i Mellanöstern som under decennier gjort anspråk på makt och inflytande i området och utkämpat det som närmast liknar en utdragen lågintensiv krigföring.

1953 CIA:s kupp i Iran

  • USA och Storbritannien iscensätter en kupp mot Irans premiärminister Mossadeq som velat nationalisera oljetillgångarna. Den västvänlige Shahen Mohammad Reza Pahlavi tar över makten i Iran.
Konflikten mellan USA och Iran

1979 Den islamiska republiken

  • Revolution utbryter i Iran, riktad mot Shahen och USA, mot korruption och brutalitet. Iran blir en auktoritär islamisk republik under den religiöse ledaren Ayatollah Khomeini.

1979 Ambassadgisslan

  • USA’s ambassad i Irans huvudstad Teheran stormas av demonstranter. Ett 50-tal amerikaner hålls som gisslan under flera månader.

1980 Libanonmilisen

  • Hezbollah, en para-militär organisation skapas i Libanon med stöd av Iran. Milisen utmanar USA’s allierade i regionen, Libanons granne Israel.

1983 Bilbomb mot USA-ambassad

  • I Libanons huvudstad Beirut. 241 amerikanska marinkårssoldater dödas. Syrien och Iran anses ligga bakom attacken.

2002 Irans kärnvapenprogram

  • Internationella sanktioner mot Iran på grund av misstankar om att man utvecklar kärnvapen. USA’s president George Bush pekar ut Irak, Iran och Nord-Korea som ”ondskans axelmakter”.

2015 Kärnavtalet med Iran

  • Barack Obama är president och sluter avtal med Iran och ett antal andra stormakter. Iran lovar minska sitt kärnenergiprogram mot att man får igenom lättnader av de ekonomiska sanktionerna.

2018 USA drar sig ur kärnavtalet

  • USAs president Donald Trump lämnar avtalet och inför ekonomiska sanktioner mot Iran. Han anser inte att Iran är pålitliga eller lever upp till avtalet. Iran hotar med att sluta följa delar av avtalet som även skrivits med Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Ryssland och Kina.

2019 Eskaleringen

  • En kontraktsanställd vid en amerikansk bas i Irak dödas av en missilattack. USA går till attack mot en Iranstödd milis i Irak som pekas ut som ansvarig. 25 personer dödas, och 50 skadas. Anhängare till den Iranstödda milisen går till angrepp mot USA’s ambassad i Iraks huvudstad Bagdad.USA:s utför en drönarattack mot den Iranske toppgeneralen Kassem Suleimani på besök i Irak.
Den militära stormakten USA och den regionala stormakten Iran har starka intressen i området. Foto: Grafik: Helena Risinger

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Konflikten mellan USA och Iran

Mer i ämnet