Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Laleh Bazargan är en av de anhöriga som ska vittna i rättegången mot en iransk man som står åtalad för folkrättsbrott. Lalehs bror ska ha dött under ”den svarta sommaren” när tusentals politiska fångar avrättades i Iran. Foto: Per Leandersson/SVT

Historisk rättegång om massavrättningar: ”Vi vill veta vad som har hänt”

Uppdaterad
Publicerad

Rättegången mot den 60-årige iraniern har pågått i tio veckor och nu börjar anhöriga till de som avrättats att höras i rätten.

– Vi är ute efter sanning och rättvisa. Vi vill veta vad som har hänt fångarna, säger Laleh Bazargan till SVT Nyheter.

Hon var 19 år sista gången hon såg sin bror Bijan. Han hade gripits när han var 23 år gammal på grund av att han var vänstersympatisör och hade deltagit i revolutionen, berättar Laleh Bazargan.

– De var revolutionens barn. De revolterade först mot shahens tyranni och sen mot religiöst tyranni, säger Laleh Bazargan och syftar på alla de politiska fångar som avrättades sommaren 1988, som hennes bror.

Inga svar efter 30 år

De fångar som avrättades lämnade efter sig ännu fler anhöriga som än i dag undrar vad det var som hände dem. Nu pågår rättegången i Stockholm tingsrätt, den första av sitt slag att åtala någon för inblandning i massavrättningarna under den så kalllade ”svarta sommaren” i Iran.

Laleh Bazargan berättar att det var mitt på sommaren 1988 som familjen plötsligt fick besöksförbud på fängelset. Det skulle dröja ända in på hösten innan de fick reda på att den då 28-årige Bijan inte längre var vid livet.

– Min pappa frågade varför de hade dödat honom. Då svarade de att han, min bror, hade varit en avfälling, att han inte var muslim. Och att han kommer att hamna i helvetet och att vi inte kommer att få hans döda kropp, säger Laleh Bazargan.

Symbolisk gravplats

Hon och flera andra anhöriga står utanför tingsrätten i Stockholm den här veckan. Alla delar liknande berättelser.

Gruppen har satt upp bilder på flera kvinnor. Det är mammor, systrar och döttrar till de som plötsligt försvann från fängelserna där de satt och avtjänade sina straff på. De kallar sig för ”Khavarans mödrar”.

Khavaran är en begravningsplats söder om Teheran. Den här platsen har blivit symbolisk för de anhöriga eftersom de misstänker att många av fångarna från sommaren 1988 begravts just där.

– Vi får inte ställa upp några gravstenar, plantera träd eller någonting. Men varje fredag sedan den sommaren har familjer tagit sig hit och sörjt, berättar Laleh Bazargan.

Laleh Bazargan går till sal 37 i Stockholms tingsrätt så ofta som hon kan. När hon sitter i rättssalen har hon med sig ett kollage med bilder på sin bror. I dag bär hon med sig en pärm. I den finns Bijans dödscertifikat.

– Du ser, här har de dragit ett streck vid dödsorsak.

Foto: Per Leandersson/SVT

”Kämpat i över 33 år”

Rättegången kommer att pågå fram till nästa vår. Mannen har hela tiden nekat till de brott han står åtalad för, vilket är både mord och grovt folkrättsbrott.

För många anhöriga innebär den här rättengången en chans till en liten pusselbit i vad som har hänt deras nära och kära.

– Vi har kämpat i över 33 år för att det här ska ta slut och för att vi ska kunna gå vidare i vår sorg, säger Lalez Bazargan.

Iran, 1988

Den väpnade konflikten mellan Iran och Irak på 80-talet var på väg mot sitt slut när Irans tidigare högste andlige ledare och grundare av islamiska republiken, Ayatollah Khomeini, kom med en fatwa om att avrätta politiskt oppositionella fångar i iranska fängelser.

Under sommaren 1988 dödades tusentals personer i flera fängelser runt om i landet. Enligt människorättsorganisationer ställdes de inför domstolsliknande kommittéer där deras öde avgjordes på några minuter.

Åren gick och ingen ställdes till rätta för massavrättningarna.

Sverige, 2019-2021

Över 30 år senare – i november 2019 – anlände en iransk man till Arlanda flygplats i Sverige, varpå han greps. Mannen misstänks ha haft en central roll i avrättningarna i ett fängelse i Karaj i Iran.

I juli 2021 åtalades den nu 60-årige mannen för grovt folkrättsbrott och mord. Mannen nekar till samtliga brott.

Sverige är det första landet som prövar de folkrättsbrott som begicks i Iran 1988 rättsligt. Oavsett var folkrättsbrott begås, eller av vem, ska nationella domstolar kunna pröva misstankar.

”På grund av att Sverige har universell jurisdiktion för folkrättsbrott, har vi både en möjlighet men också en viss skyldighet, att lagföra dessa brott”, har kammaråklagare Kristina Lindhoff Carleson tidigare sagt.

Rättegången mot den 60-årige mannen inleddes tisdagen den 10 augusti och väntas pågå i flera månader. Först i april 2022 ska huvudförhandlingen vara klar.

Källa: Åklagarmyndigheten, Polisen, Amnesty International.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Folkrättsåtal mot iranier

Mer i ämnet