Hon var 19 år sista gången hon såg sin bror Bijan. Han hade gripits när han var 23 år gammal på grund av att han var vänstersympatisör och hade deltagit i revolutionen, berättar Laleh Bazargan.
– De var revolutionens barn. De revolterade först mot shahens tyranni och sen mot religiöst tyranni, säger Laleh Bazargan och syftar på alla de politiska fångar som avrättades sommaren 1988, som hennes bror.
Inga svar efter 30 år
De fångar som avrättades lämnade efter sig ännu fler anhöriga som än i dag undrar vad det var som hände dem. Nu pågår rättegången i Stockholm tingsrätt, den första av sitt slag att åtala någon för inblandning i massavrättningarna under den så kalllade ”svarta sommaren” i Iran.
Laleh Bazargan berättar att det var mitt på sommaren 1988 som familjen plötsligt fick besöksförbud på fängelset. Det skulle dröja ända in på hösten innan de fick reda på att den då 28-årige Bijan inte längre var vid livet.
– Min pappa frågade varför de hade dödat honom. Då svarade de att han, min bror, hade varit en avfälling, att han inte var muslim. Och att han kommer att hamna i helvetet och att vi inte kommer att få hans döda kropp, säger Laleh Bazargan.
Symbolisk gravplats
Hon och flera andra anhöriga står utanför tingsrätten i Stockholm den här veckan. Alla delar liknande berättelser.
Gruppen har satt upp bilder på flera kvinnor. Det är mammor, systrar och döttrar till de som plötsligt försvann från fängelserna där de satt och avtjänade sina straff på. De kallar sig för ”Khavarans mödrar”.
Khavaran är en begravningsplats söder om Teheran. Den här platsen har blivit symbolisk för de anhöriga eftersom de misstänker att många av fångarna från sommaren 1988 begravts just där.
– Vi får inte ställa upp några gravstenar, plantera träd eller någonting. Men varje fredag sedan den sommaren har familjer tagit sig hit och sörjt, berättar Laleh Bazargan.
Laleh Bazargan går till sal 37 i Stockholms tingsrätt så ofta som hon kan. När hon sitter i rättssalen har hon med sig ett kollage med bilder på sin bror. I dag bär hon med sig en pärm. I den finns Bijans dödscertifikat.
– Du ser, här har de dragit ett streck vid dödsorsak.
”Kämpat i över 33 år”
Rättegången kommer att pågå fram till nästa vår. Mannen har hela tiden nekat till de brott han står åtalad för, vilket är både mord och grovt folkrättsbrott.
För många anhöriga innebär den här rättengången en chans till en liten pusselbit i vad som har hänt deras nära och kära.
– Vi har kämpat i över 33 år för att det här ska ta slut och för att vi ska kunna gå vidare i vår sorg, säger Lalez Bazargan.