Det svenska skattesystemet bärs nu upp av framför allt de med låga och medelhöga löner som betalar mycket skatt i ett internationellt perspektiv.
– Sverige sticker ut genom att dessa grupper betalar en relativt hög andel i skatt, säger professor Daniel Waldenström. Det beror framför allt på kommunalskatten men också på en del av arbetsgivaravgiften som är skatt.
”Finns en medveten politik”
Förändringarna beror delvis på att inkomsterna på kapital ökat under senare år och de inkomsterna beskattas lågt i Sverige.
En stor del av förändringarna har dock även politisk koppling i samband med att de borgerliga partierna tog över regeringsmakten år 2006. Då genomfördes en stor omläggning av skattesystemet med sänkningar för alla som arbetade.
Men även förmögenhetsskatten och den statliga fastighetsskatten togs bort vilket framför allt gynnade de med högst inkomster som även kunde dra fördelar av förändringar i kapitalskatten.
– Det finns en medveten politik att sänka progressiviteten i skattesystemet, anser Daniel Waldenström.
Omfördelar minst
Sverige är det land bland EU:s kärnländer som omfördelar minst pengar från höginkomsttagare till låginkomsttagare via skattesystemet.
I studien hamnade Sverige 1998 på fjärde plats efter Belgien, Danmark och Luxemburg. Men tio år senare, 2008, hade Sverige det skattesystem som omfördelar minst bland de femton kärnländerna i EU.
– Sverige har alltså sänkt sin progressivitet och sin omfördelning med skatter mest av de länder som ingått i studien under perioden, säger Daniel Waldenström som är professor i nationalekonomi vid Uppsala Universitet.
Mest dramatiska förändringar bland EU:s kärnländer
I en studie som släpptes i april från det europeiska samarbetsprojektet om skattesystemet inom EU, Euromod, granskas skattesystemets fördelningseffekter.
Resultatet kommer troligtvis att påverka den svenska valdebatten för enligt de två forskarna bakom studien, Gerlinde Verbist och Francesco Figari, har Sverige haft de mest dramatiska förändringarna i skattesystem under de senaste årtiondena bland EU:s kärnländer.
Effekten har halverats
När de två forskarna gick igenom samtliga länder som var med i den europeiska unionen 1998 var Sverige ett av de länder som kom mycket högt upp när det gäller skattesystemets progressivitet och omfördelning av inkomster.
Enligt studien gjorde skatterna i Sverige att inkomstskillnaderna minskade med cirka 20 procent 1998. Tio år senare har effekten halverats till drygt tio procent.
– Vi har fått en sammanpressning av skattesystemet i Sverige, säger professor Daniel Waldenström.