De senaste siffrorna från Skolverket visar att elever i nionde klass i grundskolan med högutbildade föräldrar i snitt har ett meritvärde på 252,1 i sina betyg medan elever med lågutbildade föräldrar har ett meritvärde på i snitt 203,4. Foto: TT

Betygsglappet har ökat de senaste åren

Uppdaterad
Publicerad

Det finns stora skillnader i hur höga betyg elever i grundskolan får beroende på vilken utbildningsnivå deras föräldrar har. Och betygsglappet har ökat de senaste åren. Det visar SVT Nyheters sammanställning av statistik från Skolverket.

Alla elever i Sverige har enligt lag rätt till en likvärdig utbildning.

”Var eleven än bor och oavsett sociala och ekonomiska hemförhållanden ska utbildningen ha en hög kvalitet. Utbildningen ska också kompensera för elevers olika bakgrund och andra olikartade förutsättningar”, skriver Skolverket på sin hemsida.

Val 2018 – #dinröst

Målet om att nå en likvärdig skola för alla verkar dock vara svårt att nå. Det finns ett betygsglapp i Sverige och glappet ökar.

Föräldrarna utbildning viktig

Framför allt finns det stora skillnader i betyg mellan elever beroende på föräldrarnas utbildningsnivå. De senaste siffrorna från Skolverket, som gäller läsåret 2016/2017 visar att elever i nionde klass i grundskolan med högutbildade föräldrar i snitt har ett meritvärde på 252,1 i sina betyg medan elever med lågutbildade föräldrar har ett meritvärde på i snitt 203,4.

Meritvärdet är en sammanräkning av betyg i skolämnen som visar hur höga totalbetyg en elev har. Det maximala meritvärdet är 340.

Betygsglappet har ökat

Dessutom visar SVT Nyheters sammanställning att betygsglappet har ökat de senaste åren.

Skillnaden i meritvärde mellan elever med högutbildade- och lågutbildade föräldrar var alltså i snitt 48,7 enligt de senaste siffrorna från läsåret 2016/2017. Går man fem eller tio år tillbaka i tiden är glappet betydligt mindre (41,5 respektive 40 meritpoäng).

Flyktinginvandring trolig orsak

Helena Holmlund, skolforskare på IFAU, misstänker att flyktinginvandringen är den viktigaste förklaringen till att betygsglappet har ökat.

– En möjlig förklaring till förändringen kan vara att sammansättningen av gruppen med svaga förutsättningar har förändrats. Andelen i gruppen som har utrikes födda föräldrar har ökat.

Är det den viktigaste förklaringen tror du?

– Jag kan inte svara på det eftersom jag inte har analyserat de här siffrorna själv, men utifrån min tidigare erfarenhet av att analysera sådana här data skulle jag tro det, ja, säger hon och fortsätter:

– Gruppen elever som har föräldrar som invandrat har ökat, den gruppen har ännu sämre förutsättningar att klara skolan och då blir skillnaderna större.

Betygsglapp mellan stad och land

En annan faktor som tydligt påverkar betygen är var i Sverige eleven går i skola. Det finns även ett betygsglapp mellan stad och landsbygd där eleverna som bor i städer i snitt har högre betyg än elever som bor på landsbygden. Meritvärdet är i snitt omkring 20 högre för elever som bor i och nära städer, jämfört med dem som bor på landsbygden. Även på detta område har betygsglappet ökat de senaste åren.

En tredje faktor som påverkar är om elevens föräldrar är födda i Sverige eller utomlands. De senaste tio åren har betygsglappet här legat ganska stabilt omkring 10 meritpoäng, men mellan läsåret 2015/2016 och 2016/2017 har glappet ökat något.

Fotnot: Alla siffror kommer från Skolverket och gäller elever i nionde klass. Den senaste betygsstatistiken som finns tillgänglig gäller läsåret 2016/2017.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Val 2018 – #dinröst

Mer i ämnet