Vetenskap

Barkbröd minskar fetma och diabetes

Uppdaterad
Publicerad

Efter surdegsbrödets segertåg på de svenska matborden har turen nu kommit till barkbrödet. Denna fattigmanskost, där mjöl från trädens bark användes för att dryga ut brödbaket under krigsåren, har nu börjat nå fram till de mer trendkänsliga brödkonsumenterna. Och nu kommer ny forskning som visar att bark från rätt sorts träd även har stora hälsoeffekter.

En substans som det finns rikligt av i barken på ett av Sveriges vanligaste träd, björken, kan nämligen både minska fetma och högt kolesterol. Och det är bara några av problemen som björkbark kan avhjälpa visar en ny studie.

Det handlar betulin som det finns gott om i björken och rödalens bark. Betulin används redan idag i vissa läkemedel, men nu har forskarna även studerat vilken effekt ämnet har på kroppens metabola system, och resultaten av försöken på möss är häpnadsväckande.

Ökade kaloriförbränningen

Mössen matades med en typisk västerländsk diet, det vill säga mycket fett och socker. Samtidigt medicinerades mössen med olika substanser. En grupp fick betulin från björkar, en annan grupp fick statiner, alltså ett vanligt läkemedlet mot högt kolesterol. En tredje grupp behandlades inte alls.

När resultaten sedan jämfördes visade det sig att mössen som fått statiner eller betulin inte alls gick upp i vikt lika mycket som de obehandlade mössen, men av helt olika skäl. Mössen som fått betulin förbrände fler kalorier medan mössen som behandlats med statiner istället minskade upptaget av fett ur dieten.

Minskad diabetsrisk

En fortsatt granskning av mössen visade också att betulinet sänkte fettnivåerna i blodet, lever och i vävnaderna hos mössen. Betulinet gjorde även att mössens insulinkänslighet ökade vilket minskar risken för diabetes. Hos vissa möss minskade även risken för förkalkning av blodkärlen.

Forskarna bakom studien, som nu publiceras i tidskriften Cell Metabolism, menar att björkbarkens ämne kan vara lika bra eller till och med bättre än de läkemedel som idag finns på marknaden mot högt blodtryck och höga kolesterolvärlden.

Indianmedicin

Betulin har en lång historia. Redan i början av 1800-talet isolerades substansen och man vet att indianer har använt betulin för att behandla olika hudutslag och insektsbett. Det finns även nyare studier som visar att ämnet har en antiinflammatorisk effekt.

Nu handlar det förstås i första hand inte om att själv gå ut och gnaga på björkens bark, eller mala ner den till mjöl för att baka bröd av. Betulin kan till viss del vara giftigt, och därför krävs fortsatta studier för att ta reda på hur denna substans kan förädlas ytterligare. På sikt kan den bli viktig för nya läkemedel mot några av vår tids största hot mot hälsan, det vill säga övervikt, högt blodtryck och höga kolesterolvärlden.

Bodil Appelquist

SVT vetenskap

Fakta om barkbröd

Barkbröd var en förr under missväxtår och hungersnöd i bland annat Nordens fattigare trakter ofta bakad brödsort. Den bestod vanligen av en blandning av barkmjöl av tall, men även av björk, alm, lind med flera, samt råg- och/eller vetemjöl. I vissa trakter blandades bark i mjölet även under helt normala skördebetingelser.

För bland annat många samer har bark länge varit en källa till energi och C-vitamin. I Sverige har man funnit en barktäkt som är 3 000 år gammal, men man tror bruket är betydligt äldre än så. Man har funnit barktäkter liknande de man funnit i Sverige på tallar även i norra Sibirien, i USA och Kanada.

Ännu vid 1900-talets början förekom någon gång barkbröd i Finland och Norrbotten. I dag finns barkmjöl att köpa i en del hälsokostbutiker.

Det är inte den yttre barken som används, utan ett tunt skikt (floem) som finns mellan veden och ytterbarken. Smaken är kraftigt besk. Man skördar barken på våren då saven stiger och det släpper lätt, därefter torkar man den och sedan rostar över eld tills den blir skör och möjlig att finfördela och sikta till ett mjöl.

Barkmjöl har även använts till gröt. Man kokade först välling av rågmjöl och redde sedan av med barkmjöl.

Eneriginnehållet i mjöl av tallbark är 82 Kcal/100g.

Källor: Forskning & Framsteg och ”Vildmarksteknik del 2” av Nalle Corander

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.