Konstiga skuggor, inga stjärnor på himlen och en vajande flagga. Spela klippet för att se förklaringarna till tio fenomen konspirationsteoretiker ofta lägger fram som bevis mot månlandningen. Foto: Zigzag Productions

Vi har varit på månen – därför har konspirationsteoretikerna fel

Publicerad

En vajande flagga, konstiga skuggor och inte en enda stjärna på himlen. ”Bevisen” för att månlandningar aldrig ägt rum är många. I klippet ovan reder vi ut de tio vanligaste argumenten.

När det gäller konspirationsteorier i allmänhet fastnar man ofta i detaljer, och detaljer kan vara knepiga eftersom det kan finnas fler sätt att se på saken. Det menar Clas Svahn som är journalist på DN, vice ordförande i Ufo-Sverige och expert på konspirationsteorier. 

– Det är lätt och helt naturligt att känna tvivel om man själv inte varit med under händelsen och sett det ske med egna ögon. Men om man struntar i att argumentera kring detaljer är det lättare att bevisa att månlandningar faktiskt ägt rum, än motsatsen, säger Clas Svahn. 

Vid tidpunkten för den första månlandningen med Apollo 11, pågick kalla kriget och en kapplöpning mellan USA och Sovjetunionen. Man tävlade om vem som skulle hinna först med att sätta en människa på månen.

– Sovjet hade aldrig hållit tyst om det visat sig att amerikanerna bluffat. De hade inte haft någonting att förlora på att påtala det, snarare motsatsen. Kapplöpningen var allvar, man riskerade liv för att hinna först, säger Clas Svahn. 

Verifierats av tredje part

Som mest var närmare 400 000 personer inblandade i Apolloprogrammet. Till detta hör även att i princip vem som helst med lite teknisk kunskap kunde avlyssna astronauternas kommunikation. Att denna stora skara människor inte råkat försäga sig eller helt enkelt trätt fram är osannolikt. Vi människor är generellt dåliga på att hålla hemligheter. 

– Speciellt Sovjet höll koll, det hade inte gått att hålla sig gömd. Om farkosten inte tagit kurs mot månen eller om astronauterna inte befunnit sig i den hade det uppdagats, säger Clas Svahn som har talat med ryska kosmonauter om detta.  

Månlandningarna har också kunnat verifieras av tredje part. Till exempel har Japan haft egna sonder i rymden som tagit bilder på landningsplatserna, fotsteg och andra efterlämningar. 

Den vajande flaggan

Det är ingen vind som får flaggan att vaja. I varje filmsekvens där man ser flaggan röra på sig kan man även se att någon av astronauterna rört den innan.

Flaggan hänger i en stålställning för att den ska hållas upprätt och när astronauterna sätter ner den i marken eller kommer åt den sätts den i svängning. På månen tar det längre tid för svängningarna att upphöra än på jorden.

– Hade detta varit iscensatt på jorden, som en del hävdar, hade den jordliga vinden inte bara fått flaggan att vaja utan även måndammet att yra. Men det gör det inte i filmsekvenserna, säger Clas Svahn.

Skuggornas vinklar

– Att skuggorna inte alltid faller parallellt är helt naturligt och händer också på jorden. Det har gjorts experiment där man återskapat en landningsplats och bara haft en enda ljuskälla. Då faller inte skuggorna åt samma håll. Den som tvivlar kan enkelt testa själv, säger Clas Svahn. 

Eftersom månen inte har någon atmosfär lyser solen väldigt starkt där och månens yta, astronauternas dräkter och annan utrustning reflekterar ljuset. Det förklarar både skuggornas vinklar och att astronauterna kan synas så tydligt trots att de står i skugga eller motljus. 

– Man får samma effekt om man tar en bild i motljus på en sandstrand, personen blir inte helt mörk eftersom sanden reflekterar ljuset, säger Clas Svahn. 

Stanley Kubrick regisserade

En favoritteori tycks vara att Nasa anlitat den kände regissören Stanley Kubrick för att iscensätta månlandningen. Teorin föddes efter att han medverkat i en mockumentär, alltså en film som ger sken av att vara en dokumentär men egentligen är fiktion.

– Det framgick inte att det var på skoj förrän efter eftertexterna då man fick se så kallade “bloopers”. Men då hade många redan hunnit stänga av. Stanley Kubricks familj har gått ut och sagt att varken teorin eller mockumentären är sann, men det har varit svårt att ta död på teorin, säger Clas Svahn.  

Filmen används fortfarande som “bevis” för att månlandningen aldrig ägde rum. 

Strålningen runt jorden

Jorden omgärdas av två strålningsbälten som kallas Van Allen-bältena. Enligt teorin skulle astronauterna dött av strålningen om de verkligen åkt till månen. 

– Att snabbt åka igenom bältena ger samma strålningsmängd som en vanlig röntgen hos läkaren. Ett större hot är solstormar, men de går att skydda sig mot under kortare resor, däremot blir det knepigare vid framtidens marsresor, säger Clas Svahn.  

Astronauternas rörelser

Om man snabbar upp filmsekvenserna ser det ut som att astronauterna springer på jorden med tung utrustning. Detta har en del tolkat som bevis på att vi inte varit på månen.

– Egentligen bevisar detta påståendet ingenting annat än att man kan köra filmer i olika hastigheter. Däremot finns det en film där Apollo 15-astronauten David Scott släpper en hammare och en fjäder samtidigt och båda landar samtidigt, det hade de inte gjort på jorden och den filmen spelar ingen roll om man spolar i, säger Clas Svahn. 

Detsamma gäller för en sekvens där man kan se månbilens hjul riva upp damm under körning varav gruset faller så som det förväntas göra i vakuum och under låg gravitation. 

Vi låtsades ha åkt

För att inte riskera astronauternas liv satte man Apollo-farkosten i omloppsbana runt jorden i åtta dygn, enligt teorin.

– Det hade upptäckts omedelbart av de tusentals radioamatörer som avlyssnade trafiken mellan Apollo och markkontrollen i Houston. Och ryssarna hade definitivt märkt om signalerna kom från ett skepp i omloppsbana istället för ett som var på väg mot månen. Dessutom hade man kunnat se rymdskeppet från jorden, säger Clas Svahn. 

Fler teorier tas upp i klippet ovan. 

Se också mer om konspirationsteorierna kring månlandningen i “Månlandningen: En konspiration?” på SVT Play.

Den 20 juli firar SVT månlandningen hela kvällen i SVT1 med start 18:15. På SVT Play finns även massor av filmer om månprojektet.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Månlandningen 50 år

Mer i ämnet