Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Sverige har gott om grus och sten. Det gör att efterfrågan på återvunnen betong är låg i Sverige. ”Man fokuserar bara på att bygga nytt”, säger Katarina Malaga.

Broar och hus i betong ska binda koldioxid – så går det till

Uppdaterad
Publicerad

Två miljoner ton svenskt betongavfall kan omvandlas till koldioxidsänka varje år – istället ligger det och skräpar. Spela videon för att se hur betong fångar upp CO2. 

Betong kan vara en naturlig kolsänka. Processen tar dessvärre hundratals år innan den blir märkbar. Nu arbetar forskare världen över för att utnyttja betongens klimatnytta bättre än vad vi gör idag.  

–  Alla våra broar och fasader tar upp koldioxid utan att vi gör något alls. Tänk om vi skulle designa våra hus för att ta upp mer koldioxid? Sådan optimering skulle drastiskt minska betongindustrins utsläpp, säger Katarina Malaga, forskare inom kemisk- och mekanisk nedbrytning av byggmaterial (sten och betong) och professor inom hållbart byggande vid RISE.

Nytt cement av gammal betong

För att hitta en mer klimatsmart betong har forskare vid institutionen för arkitektur vid ett av Tokyos universitet provat utvinna cement ur gammal betong. Genom att pulverisera materialet, sänka ned det i ett varmvattenbad och låta ett högt tryck av koldioxid flöda genom systemet har de fått ut porösa små cylindrar av karbonatiserad betong, alltså kalksten.

–  Det är en naturlig kemisk reaktion som sker som kallas karbonatisering. När cementpastan reagerar med koldioxid omvandlas den till sin ursprungliga form som är kalksten. Kalkstenen kristalliseras i rören som den cirkulerar i. Värmen från vattnet ökar hastigheten på processen, säger Katarina Malaga. 

Metoden ska spara naturresurser genom att återvinna cement. Koldioxiden som används i experimentet samlas in från industrier som annars skulle släppas ut i luften.  

Vanlig betong innehåller fem procent luft. Provbitarna som de japanska forskarna fått ut hittills innehåller nästan 50 procent luft, vilket inte duger som byggmaterial. I Sverige har forskningen om hållbar betong däremot kommit längre.

Så kan Sveriges utsläpp halveras 

Forskare i betong vid det statliga forskningsinstitutet RISE redan konstaterat att koldioxidutsläppet från betongindustrin kan mer än halveras med hjälp av nya arbetsmetoder. 
 
–  I Sverige producerar vi ungefär två miljoner ton avfall varje år. Vi river och smäller upp nytt utan att titta på vad vi kan göra med avfallet som finns, säger Katarina Malaga.  

Enligt henne är lösningen karbonatisering, återanvändning och ersättningsmaterial i cement. 

–  Om vi grovkrossar gammal betong på våra avfallsstationer skapas ytor som kan ta upp koldioxid direkt från luften, alltså karbonatiseras. Sen kan man använda det karbonatiserade materialet som ballast (fyllning) i nya konstruktioner. Karbonatiserad betongkross har mycket goda mekaniska egenskaper som är bra att bygga med.

Cement är en vital ingrediens i betong som gör att det stelnar. Samtidigt står nyproduktion av cement för 95 procent av betongindustrins koldioxidutsläpp. Genom att blanda ut cementen med mer miljövänliga material kan utsläppet minska. 

Framtiden kräver nya arbetsmodeller

I Tyskland och Österrike finns redan forskningsanläggningar som krossar gammal betong för att snabba på karbonatisering. I Holland finns lagstiftning som tvingar aktörer inom betongindustrin att återanvända gammalt material. 

Det här är förutsättningar vi saknar i Sverige. 

–  Vi saknar en färdig process med rutiner för kvalitetssäkring som gör det enkelt för aktörer att använda avfall. Idag är nytt material billigare än gammalt, men i längden kommer återanvändning bli mest effektivt. Både ekonomiskt och för att spara naturresurser, säger Katarina Malaga.

På söndag 24/10 i SVT2 klockan 20:00 kan du se SVT:s klimathearing – ”Vad säger vetenskapen om klimatförändringarna och hur förhåller sig politiken till vetenskapliga fakta? Politiker och forskare i studion.”

Prenumerera på klimatbrevet | SVT Nyheter – SVT Nyheter

Betong består av omkring 80 procent ballast (grus, sten och sand) samt 20 procent cement (kalksten och lera) och vatten.  

Idag använder världen 25–30 miljarder ton betong varje år, vilket motsvarar sju procent av det totala koldioxidutsläppet. I Sverige står betongindustrin för fyra procent av landets koldioxidutsläpp. Enligt mätningar RISE gjort väntas användningen fördubblas inom 30 år. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Klimatkrisen

Mer i ämnet