Många följer i dag dieter och det är inte längre pinsamt att inför ett restaurangbesök eller en privat fest höra av sig och begära individuellt anpassad specialmat. Varför så många anammat det här sättet att tänka kring mat är något flera olika typer av forskare finner intressant.
Susanne Wigorts Yngvesson, professor i etik vid Stockholms teologiska högskola, tycker sig se likheter mellan viljan att följa dietens regler och religionen.
– I den kristna mystiken talar man om underkastelsen som en sorts frihet. Genom att avstå något, att uppoffra mig själv, lida lite känner jag att jag gör något gott, säger hon.
Livsmening
Hon tycker sig se liknande drivkrafter bakom att hänge sig åt en diet och att följa en trosåskådning.
– Dieten kan fylla en livsmening så man ingår i ett sammanhang och får en meningsbärande gemenskap, säger hon.
Richard Tellström, etnolog som bland annat arbetar för Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet med kost- och måltidsfrågor, kallar dieter som LCHF eller veganism för kulturella kostavvikelser. Han menar att Sverige är ett perfekt land för den som vill följa en sådan diet.
– Sverige är ett extremistland, säger han. Här är traditioner, religion och gruppgemenskap betydligt mindre viktigt än det är i de flesta andra länder, säger han. Vi har väldigt extrema värderingar – sekulära och förnuftsmässiga.
Längtan efter något större
I andra länder med mer traditionell matkultur är det betydligt svårare att särskilja sig från familjen och gruppen genom att hävda att man har en egen diet och inte vill äta samma som andra, menar har. I Sverige är det självklart att man själv ska finna sin egen lycka och vägen till framgång och då fungerar det bra att anmäla kostavvikelser utan att någon höjer på ögonbrynen.
Men även i väldigt sekulära länder har människan en längtan efter något större, något som ger livet en mening, menar de båda forskarna och hävdar alltså att dieten kan fylla den funktionen för många.
Mer om det här ämnet i ”Bästa dieten”, tisdagar 21:00 SVT1 och på SVT play.