Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör vetenskapsjournalisten Anna Schytt om varför Kebnekaises sydtopp är en viktig symbol. Foto: Erik Schytt Mannerfelt, Agnes Wentzel Blank/SVT

Dystert läge för Kebnekaises glaciärer

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Kebnekaises sydtopp fortsätter att krympa. Årets snö har redan smält bort allra högst upp på toppen. Sorgen över våra smältande glaciärer kan tyckas vara av mindre betydelse i jämförelse med de dramatiska effekter klimatförändringarna ställer till med i vår omvärld. Men faktum är att den återkommande frågan om vilken av Kebnekaises toppar som är högst rymmer en större fråga om hur vi ser på en framtid med mindre is och snö.  

Anna Schytt

Redaktionschef vetenskap

Från många håll i världen kommer nu rapporter om att permafrost tinar och att bergsglaciärer smälter av snabbt. Vattenresurser lagrade som is försvinner och människor nedströms, i Anderna och Himalaya, drabbas av torka.

Snön har redan smält

I Sverige har Kebnekaises sydtopp blivit en kraftfull symbol för klimatförändringarna. Bilder som togs förra veckan visar hur snön som kom i vintras till stora delar redan har smält av på Kebnekaises sydtopp. Gamla isiga ytor ligger blottade.

Klimatkrisen

Nordtoppen, 700 meter åt nordost, utgörs av en svart snöfri klippa. Många väntar med spänning på mätningarna som avgör läget i ställningskriget mellan de två topparna. Sydtoppen är en sockertopp av is och har varit högre så långt någon kan minnas, fram till nyligen. Nordtoppen, med sina bergfasta 2097 m ö h har lugnt sett på när grannen tappat höjdmeter för varje år. I augusti 2018 kom ögonblicket vi väntade på. Nordtoppen var nu högst och har sen dess behållit ledningen.

Symbol för sitt land

Fjällegendaren H N Pallin skrev redan 1927 om jakten på ett lands högsta topp: ”Denna högsta topp står som en symbol för sitt land, den är ett begrepp som icke rubbas av modets växlingar. Den är den svenska jordens sändebud till den himmel som välver sig över vårt fosterland… De högsta bergen bliva också ofta de heliga bergen.”

Helig eller ej, Sydtoppen hade lyckats ganska bra i att skapa sig ett varumärke av orubblig friskhet och skönhet. Vit och vass pekar den rakt mot himlen. Men mellan åren 2000 och 2021 tappade den ca 14 meter i höjd. 35 meter finns kvar men endast ett mirakel kan rädda toppen från fortsatt degradering, även om en isrest väntas ligga kvar under lång tid.

Svårare att bestiga högsta toppen

Och visst spelar det roll vilken topp som är högst. Inte bara rent symboliskt. Sydtoppen kanske ser hal och brant ut, men den är mindre farlig att bestiga för vanliga turister än Nordtoppen. Om alla i stället skulle ledas över till Nordtoppen skulle de behöva göra en mycket ”luftig” kamvandring på is och snö, med hundratals meter i fallhöjd på båda sidor. En vandring mest för vana alpinister.

Snön är viktig för oss på så många andra sätt också. Att nederbörden kommer i form av snö har betydelse för både grundvattnet i landet och för vattenkraften. Och inte minst för turistnäringen i fjällområdena vintertid. I Alperna är situationen på många håll katastrofal och försök görs att skydda snön mot smältning sommartid. Även i Sverige har gjorts entusiastiska försök att täcka en del av Helagsglaciären med ljusa presenningar.

Glaciärerna försvinner

Ingenting tyder på att smältningen avtar. Afrikas glaciärer kan vara helt borta inom ett par decennier. Svalbard värms upp flera gånger hastigare än det globala genomsnittet. Och även om alla utsläpp av växthusgaser stoppas nu, kommer många glaciärer att smälta bort före nästa sekelskifte, enligt IPCC.

Vårt lands mest kända glaciär – den på Kebnekaises sydtopp – fortsätter att krympa i takt med klimatförändringarna. Och den exakta höjden för sommaren 2022 får vi veta i början av september, när årets mätningar ska göras.

Missa inget om klimatet! Få SVT:s nyhetsbrev i din inkorg varje vecka

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Klimatkrisen

Mer i ämnet