Oscarshamns kärnkraftverk. Två av kärnkraftsreaktorerna planeras att tas ur drift. Foto: SVT

Kärnkraften i kris

Uppdaterad
Publicerad

Mer el från sol och vind, fallande elpriser och hårdare krav på säkerhet har gjort kärnkraften dyrare och mindre lönsam. Enligt forskarna står den svenska kärnkraften nu inför en svår framtid.

30 år efter Tjernobyl är kärnkraften i delar av världen en bransch i kris. Ekonomisk kris. Och i Sverige tycks läget akut.

– Vi tjänade bra pengar på kärnkraften för fem år sedan. Idag är läget helt annat. Det är inte speciellt lönsamt att producera el från kärnkraft idag, säger Torbjörn Wahlborg, chef för Vattenfall Generation.

Mer vind och sol

I fjol kom beskedet att två av fyra reaktorer vid Sveriges största kärnkraftverk, Ringhals, ska stängas i förtid, 2019 och 2020. Samtidigt ska två av reaktorerna vid Oskarshamns kärnkraftverk också tas ur drift. Det betyder att fyra av Sveriges 10 kärnreaktorer inom kort är på väg mot graven.

Det sker samtidigt som kraven på att skära ner på fossila energikällor som kol- och olja ökar. Det borde egentligen leda till goda tider för kärnkraften, men så har det alltså inte blivit i Sverige.

Lisa Göransson är energiforskare på Chalmers tekniska högskola. Hon menar att den viktigaste grunden för kärnkraftens problem är den energiomställning som pågår i stora delar av världen. Den kraftiga utbyggnaden av förnybart har lett till att priserna på vind- och solel snabbt sjunkit. I nordvästra Europa – den elmarknad som Sverige är en del av – har det här till ett överskott på el, med kraftigt sänkta elpriser som följd.

– Här i nordvästra Europa har vi goda vindresurser. Med de kostnadssänkningarna vi har sett så är elproduktion från vind idag kostnadseffektiv. Samtidigt passar en framtid med alltmer förnybart illa med kärnkraftens kostnadsstruktur, säger Lisa Göransson.

Enligt Lisa Göransson är kärnkraften byggd för att köras konstant, år efter år. Men i en framtid med allt större mängder vind och sol, som varierar med väder och vind, så måste de andra kraftkällorna också kunna slås av och på. Till det passar exempelvis vattenkraft. Men kärnkraften däremot, blir i det läget, enlig Lisa Göransson, dyr och klumpig.

Säkerheten skärps

Samtidigt har kärnkraft redan blivit dyrare att bygga och driva i västvärlden. En orsak är hårdare säkerhetskrav efter olyckorna i Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima. Efter Fukushima måste alla svenska reaktorer som körs vidare efter 2020 installera ny teknik för att minimera olycksriskerna, så kallad oberoende härdkylning.

Enligt Vattenfall ställs kärnkraftens lönsamhet nu på sin spets. Enda chansen att klara de nya säkerhetsinvesteringarna och köra vidare de reaktorer som återstår, är enligt Vattenfall om staten slopar den speciella skatt som finns på kärnkraft, effektskatten. Effektskatten är visserligen liten i jämförelse med hur mycket elpriset sjunkit. Men enligt Vattenfall är den avgörande.

Så länge effektskatten finns kan vi inte göra de här investeringarna, det blir inte lönsamt. Och då måste vi helt enkelt stänga ner också övriga reaktorer, varnar Tobjörn Wahlborg.

Samtidigt är effektskatten en betydande inkomstkälla för staten. I höst ska politikerna bestämma inriktning och spelregler för Sveriges energiframtid, och just nu pågår intensiva diskussioner i Energikommissionen. Ödet för den svenska kärnkraften kan med andra ord avgöras mycket snart.

Lisa Göranssons gissning är att den svenska kärnkraften kommer att överleva till någon gång runt 2030.

– Jag tror att man kommer att fixa oberoende härdkylning i några av reaktorerna som sedan körs vidare i ungefär tio år till, kanske litet mer. Man kommer att göra den här övergången så att man hinner med vindkraftsutbyggnaden litet mer och blir lite mindre beroende av produktion på kontinenten. Sedan är den svenska kärnkraftssagan slut, tror Lisa Göransson.

Pengarna till forskning rinner ut

Den ekonomiska krisen drabbar även forskningen. Janne Wallenius är forskare på KTH där han utvecklar fjärde generationens kärnkraft – en framtida generation kärnkraft som man hoppas ska bli säkrare och dessutom kunna drivas med avfallet från dagens reaktorer.  På så sätt hoppas man minska mängden avfall och skära ner tiden för slutförvar avsevärt. Från hundra tusen år till mindre än tusen år.

Gruppen har nu kommit så långt att man är redo att bygga en testreaktor. Men det finns ett problem – de pengar som går till forskningen håller idag på att ta slut. Både finansieringen från staten och pengarna från kärnkraftsindustrin.

– Vi har haft finansiering från industrin för att forska om transmutation av kärnavfall och fjärde generationens kärnkraftssystem. Men de anslagen har fasats ut nu, så vi har inga anslag från industrin längre för detta. Och samtidigt tar också de pengar vi fått från Forskningsrådsnämnden slut i år. Så efter i år är pengarna till den här typen av forskning i princip slut, säger Janne Wallenius.

Se mer om kärnkraftens framtid i Vetenskapens Värld 18:e april, SVT2, kl.20.00.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Klimatkrisen

Mer i ämnet