Samtidigt som snabbväxande träd skjuter i höjden och suger åt sig mer koldioxid, verkar markens möjlighet att binda kol minska. Det skriver forskare i veckans nummer av tidskriften Nature, och efterlyser nya prognoser för framtidens klimat.

Det kan alltså bli minus på kontot i skogsmarkens kolbalans när växthusgaserna driver på tillväxten i ekosystemen, eftersom det finns en begränsning inbyggt i systemens förmåga att suga åt sig koldioxid. En tänkbar förklaring kan finnas i de växande trädens rötter. När de söker mer näring i marken, sätter de samtidigt igång processer som forskare inte räknat med i sina modeller över kolcykeln.

– Det hänger samman med mikroorganismernas samspel med trädens rötter. Aktiviteten och nedbrytningen i marken ökar i samband med växternas ökade tillväxt, och det ökar utsläppen av den kol som finns lagrad i marken, säger Anders Lindroth, ekolog vid Lunds universitet.

Mer forskning behövs

Omkring 30 procent av den koldioxid som människan släpper ut i atmosfären varje år, tar växter och träd hand om. Den växande vegetationen är en av de huvudsakliga kolsänkorna på jorden. Men balansen mellan växternas upptag och markens lagring av kol rubbas alltså när växthusgaserna ökar.

Forskare tror att det här negativa sambandet förklaras av växternas upptag av näring, men i aktuella modeller över framtidens klimat har man inte räknat med att markkolet minskar, och de kan därför behöva förnyas.

De ekosystem som undersökts ligger samtliga i tempererade områden, och effekterna gäller framförallt skogsmark, därför behövs mer forskning inom området.

– Modellerna som finns idag är alldeles för enkla, och i bästa fall kan den här studien leda till att man gräver djupare i de här frågorna för att få tillförlitliga prognoser över kommande klimatförändringar, säger Anders Lindroth.

Spela klippet för att höra biologen Ana Bastos förklara vad upptäckten om minus i kolbalansen innebär.