Svenskarnas skepsis till flyktingar och invandrare har minskat statigt, men massmedia rapporterar alltmer om främlingsfientlighet. Ett resultat av en mediestrategi, enligt forskare.

Mediestrategi bakom nationalistvåg

Uppdaterad
Publicerad

Det är en särskild mediestrategi i kombination med övriga partiers agerande som orsakat framgångsvågen för högerpopulistiska nationalister i Europa, enligt forskare.

Sverigedemokraterna, Nationella fronten, Dansk folkeparti, Gyllene gryning – en mängd partier som klassas som högerpopulistiska nationalister hade alla framgångar i EU-valet.

Men det är inte alls ett ökat motstånd mot invandring och invandrare som ligger bakom framgången för den här typen av partier, menar statsvetaren Marie Demker vid Göteborgs universitet som forskat om svenskarnas inställning:

”Svenskar allt positivare till invandrare”

– Nej, kritiken mot invandringen har inte alls ökat. Tvärtom. Sedan början på 90-talet så ser vi i våra undersökningar att det en tydlig trend mot en generösare syn. Människor i Sverige är mer benägna att ta emot invandrare i Sverige, och man är också mer tolerant mot invandrare i Sverige, mot att folk är på olika sätt och har olika religioner.

När svenskarna fått svara på frågor om sin inställning till invandringen visar det sig att allt färre är emot invandring och invandrare i Sverige. Andelen svenskar som är kritiska till flyktinginvandringen har till exempel minskat med ungefär 50 procent sedan 80-talet, berättar Marie Demker.

”Falsk mediabild av svenskarnas åsikter”

Däremot har massmedia ända sedan 90-talets början framställt att det finns en stark kritik mot invandringen och en ökande främlingsfientlighet bland svenskarna. Något som alltså inte stämmer överens med forskarnas siffror.

– Att media rapporterar såhär beror delvis på konkurrensen inom massmedia. Men det är också ett skickligt partiarbete från partier som Sverigedemokraterna, säger Marie Demker.

Hon menar att massmedia gett en snedvriden bild, som har gynnat de här partierna, genom att deras bild av situationen återspeglats.

Samtidigt har de här partierna satsat hårt på en annan mediestrategi, enligt de forskare som granskar Europas högerpopulistiska nationalistpartier:

– En sak som kännetecknar de framgångsrika av de här partierna är att de snabbt kunnat anpassa sig till det nya medielandskapet. De framställer sig som mer moderata än de tidigare varit, det gäller franska Nationella fronten, Frihetspartiet i Österrike och Sverigedemokraterna, säger den grekiske statsvetaren Antonis Ellinas.

Franska nationella fronten förebild

Avgörande för de länder där högerpopulistiska nationalister lyckats bäst, som Frankrike, är enligt Ellinas också om traditionella partier spelat på ”nationell stolthet” i sin retorik:

– I flera länder har de traditionella partierna också valt att anspela på nationell stolthet i samband med den ekonomiska krisen. Det gäller till exempel i Österrike och Frankrike. Det här har skapat ett politiskt spelrum för de här partierna, säger Antonis Ellinas.

Han menar att franska partiet Nationella Fronten fungerat som en mall för andra högerpopulistiska nationalistpartier, i sin städning av partiets förflutna kopplingar till fascism. Nyckeln här har varit ett centralstyrt parti som kunnat städa partiets yttre, något som fått statsvetare att använda termen ”führer-partier” för att beskriva den här typen av extrem centralstyrning kopplat till en stark partiledare, som Le Pen och det österrikiska Frihetspartiets förre ledare Jörg Haider.

Den svenska historikern Heléne Lööw menar att vad som nu händer i Europa ser ut att vara historiskt, om trenden håller i sig.

– Det är en vind som blåser över Europa, helt klart är det så. Sverige är sent i den här processen jämfört med andra länder, vi är flera decennier efter övriga Europa, säger Helene Lööw.

Fakta

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App Store
Ladda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.