• Viktigt meddelande:

    Information om skogsbränderna i Ragunda kommun och Ljusdals kommun Läs mer

Foto: TT

Så äter du klimatsmart

För att vi ska nå våra klimatmål måste vi äta mer grönt och mindre kött. Och om du ska äta kött – välj naturbeteskött. Det säger Anna Richert, matexpert på Världsnaturfonden som i dag lanserar en matkalkylator.

I dag står maten för en knapp tredjedel av de svenska hushållens klimatpåverkan. För att medeltemperaturen inte ska höjas med mer än 1,5 grader, i linje med klimatmålen, måste vi enligt WWF:s uträkningar minska matens klimatpåverkan med uppemot tre fjärdedelar.

”Maten viktigaste åtgärden i vardagen”

De har räknat ut att varje enskild person kan äta mat som högst bidrar till elva kilo växthusgaser i veckan, eller ett halvt kilo per måltid.

– Maten är en av de viktigaste åtgärder som folk kan göra i sin vardag. Det är ju väldigt tydligt att flygresor släpper ut mycket växthusgaser, men det gör man ju inte i vardagen på samma sätt. Men varje dag kan man som människa påverka det som hamnar på tallriken, säger Anna Richert, matexpert på WWF.

Kalkylator räknar ut klimatavtryck

Världsnaturfonden har med hjälp av forskare utarbetat ett måltidskoncept som de kallar One planet plate. Det ska ge enskilda personer, restauranger och skolor vägledning att planera sina måltider för att inte släppa ut för mycket växthusgaser.

De har bland annat utvecklat en digital kalkylator. Genom att dra i olika reglage för fisk, kött, grönsaker och baljväxter går det att se vilken klimatpåverkan maten har.

– En av de viktigaste åtgärder man kan göra är att äta mer grönt och se över sin köttkonsumtion. Måltiderna byggs med vegetariska produkter i basen och med mindre, men bättre kött, säger Anna Richert.

Naturbeteskött bra för biodiversitet

WWF ger även råd för att maten ska bidra till biologisk mångfald. I Sverige finns problem med att naturbetesmarker växer igen, vilket hotar biodiversiteten. Så trots att nötkött är den värsta klimatboven, kan det vara bra att äta lite av det, om det kommer från rätt ko, berättar Richert.

– Naturbeteskött är det kött som vi tycker är allra bäst för det bidrar till att hålla landskapet öppet. Så vi lyfter fram det köttet även fast det går åt väldigt mycket koldioxid att producera det. 

Hur ska vi hantera paradoxen att nötkött är en klimatbov samtidigt som det är bra för biologisk mångfald?

– Vi kan inte bara gå på klimatspåret för då blir det inget nötkött. Vi måste minska klimatpåverkan och äta mindre kött, och om du äter kött gör det från kött som kommer från gräs- och naturbetesmarker.

Forskare bidragit med kunskap

Under utvecklingen av måltidskonceptet har forskare från Stockholm Resilience Center, Rise Research Institutes of Sweden och Sveriges Lantbruksuniversitet bidragit med sina kunskaper. En av dem är Elin Röös, forskare i mat och miljö vid SLU.

Hon tycker att de fått med många viktiga aspekter i måltidskonceptet som till exempel klimatpåverkan, biologisk mångfald, antibiotikaanvändning och bevarande av fiskebestånd.

Finns det några brister?

– Som alltid när man gör förenklingar får man inte med precis alla aspekter. Till exempel vattenanvändning är inte med så mycket. Det skulle man kunna jobba lite mer med, säger Elin Röös. 

Skolor och restauranger kan ta hjälp

Tanken med One planet plate är att skolor och restauranger ska använda sig av det, men också enskilda individer.

Finns det inte en risk med att lägga ett för stort ansvar på individen för att lösa klimatfrågan?

– Det är viktigt att inte bördan att rädda världen hamnar ensidigt hos konsumenter och privatpersoner. Företag och beslutsfattare behöver hjälpa till att göra det lätt för folk att välja bättre, säger Anna Richert.


Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer