Den röda signalsjögurkan finns naturligt bland annat i Gullmarsfjorden på västkusten. Foto: TT/Ellen Schagerström

Sjögurkor ska städa svenska hav

Publicerad

Sjögurkan, eller ”havets dammsugare”, säljs för svindlande summor både som slemmig delikatess och potensmedel till kineser. Nu vill svenska forskare även få igång odling av den lilla tagghudingen. Målet? Renare svenska hav.

Men det bottenlevande djuret har haft det tufft de senaste decennierna.

Suget efter sjögurkor, som används både i mat och i traditionell kinesisk medicin, har bidragit till överfiske och de höga priserna – 3 000 kronor för en burk på 250 gram – har också gjort tjuvfiske lukrativt.

Därför odlar man i dag sjögurka i flera asiatiska länder, något som svenska forskare nu vill ta efter.

– Jag fick idéen för 15 år sedan när jag gjorde mitt mastersarbete i Filippinerna. Sjögurkorna har använts länge i samodlingar med fisk, ostron och alger i Asien. Nu vill vi undersöka om vi kan få det att fungera med samodling av svenska arter, säger Ellen Schagerström, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap på Göteborgs universitet.

”Fantastiskt när de sprutade ägg och spermier”

Det forskarna gör just nu är att föda upp den röda signalsjögurkan i labbmiljö för att sedan sätta ut den i svenska vatten.

Den röda signalsjögurkan finns naturligt bland annat i Gullmarsfjorden på västkusten, men populationen har minskat betydligt.

– Så det första målet är ju att sätta ut djur och återställa populationen, säger Ellen Schagerström.

Ett första hinder är nu övervunnet då man lyckats med att få sjögurkan att leka i fångenskap, vilket resulterat i befruktade ägg, som har delat sig och börjat växa till nya små sjögurkor.

– Det var ett helt fantastiskt ögonblick när sjögurkorna sprutade ut ägg och spermier. Och nu kan vi se de små larverna växa, det är så spännande, säger Kristina Sundell, professor i zoofysiologi vid Göteborgs universitet.

En röd signalgurka i så kallad ”spawning position”, den position de intar vid fortplantning. Ur hålet släpper de ut ägg eller spermier. Foto: Ellen Schagerström

På svenska tallrikar?

Ett framtida användningsområde för sjögurkorna är att hålla rent vid fiskodlingar – där man i dag använder filtrerande djur som musslor och ostron, men även tång, för att minska odlingens negativa påverkan på miljön.

Algerna och musslorna tar hand om de överflödiga näringsämnena i vattnet och sjögurkorna kan ta till vara på näringsämnen (läs: fiskbajs) som sjunker ner på havsbotten.

– Och förutom att fungera som en städpatrull kan den röda signalsjögurkan även exporteras till Asien, där man betalar ett bra pris för den, säger Ellen Schagerström.

Borde vi inte få fler svenskar att äta sjögurka?

– Det är redan några kockar som hört av sig så kanske blir det så, men smakmässigt ligger sjögurkan långt från den svenska paletten och går mer mot umami-rika toner. Sen kommer man inte heller att få ett lika bra pris i Sverige som i Asien, säger Ellen Schagerström.

Fakta: Sjögurkor

Visa
  • Sjögurkor (Holothuroidea) tillhör tagghudingarna. De saknar ett fullständigt hudskelett men huden är utrustad med en kraftig muskulatur.
  • Sjögurkor tillhör samma grupp som bland annat sjöborrar, sjöstjärnor och sjöliljor.
  • Det finns mer än 1 100 arter sjögurka i världens salta hav. 19 arter anses förekomma vid vår västkust. Ett tiotal av dem bedöms som relativt vanliga på djup från 20 meter och neråt.
  • Kroppen ser ut som en korv eller mask. Färg och storlek varierar mycket mellan arterna. De minsta blir ett par centimeter, de största upp emot en meter.
  • Olika arter har också anpassats till olika vattentemperaturer och salthalt. I varma hav kan sjögurkor finnas nära ytan.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer