Men det bottenlevande djuret har haft det tufft de senaste decennierna.

Suget efter sjögurkor, som används både i mat och i traditionell kinesisk medicin, har bidragit till överfiske och de höga priserna – 3 000 kronor för en burk på 250 gram – har också gjort tjuvfiske lukrativt.

Därför odlar man i dag sjögurka i flera asiatiska länder, något som svenska forskare nu vill ta efter.

– Jag fick idéen för 15 år sedan när jag gjorde mitt mastersarbete i Filippinerna. Sjögurkorna har använts länge i samodlingar med fisk, ostron och alger i Asien. Nu vill vi undersöka om vi kan få det att fungera med samodling av svenska arter, säger Ellen Schagerström, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap på Göteborgs universitet.

”Fantastiskt när de sprutade ägg och spermier”

Det forskarna gör just nu är att föda upp den röda signalsjögurkan i labbmiljö för att sedan sätta ut den i svenska vatten.

Den röda signalsjögurkan finns naturligt bland annat i Gullmarsfjorden på västkusten, men populationen har minskat betydligt.

– Så det första målet är ju att sätta ut djur och återställa populationen, säger Ellen Schagerström.

Ett första hinder är nu övervunnet då man lyckats med att få sjögurkan att leka i fångenskap, vilket resulterat i befruktade ägg, som har delat sig och börjat växa till nya små sjögurkor.

– Det var ett helt fantastiskt ögonblick när sjögurkorna sprutade ut ägg och spermier. Och nu kan vi se de små larverna växa, det är så spännande, säger Kristina Sundell, professor i zoofysiologi vid Göteborgs universitet.

På svenska tallrikar?

Ett framtida användningsområde för sjögurkorna är att hålla rent vid fiskodlingar – där man i dag använder filtrerande djur som musslor och ostron, men även tång, för att minska odlingens negativa påverkan på miljön.

Algerna och musslorna tar hand om de överflödiga näringsämnena i vattnet och sjögurkorna kan ta till vara på näringsämnen (läs: fiskbajs) som sjunker ner på havsbotten.

– Och förutom att fungera som en städpatrull kan den röda signalsjögurkan även exporteras till Asien, där man betalar ett bra pris för den, säger Ellen Schagerström.

Borde vi inte få fler svenskar att äta sjögurka?

– Det är redan några kockar som hört av sig så kanske blir det så, men smakmässigt ligger sjögurkan långt från den svenska paletten och går mer mot umami-rika toner. Sen kommer man inte heller att få ett lika bra pris i Sverige som i Asien, säger Ellen Schagerström.