Stress och psykisk ohälsa påverkar vår hälsa negativt. Speciellt sjukdomar som påverkar hjärta och kärl har länge varit sammankopplat med långvarig stress hos vuxna. Nu visar en ny forskningsstudie att även stress under tidiga barndomsår, oavsett om den kvarstår eller inte, leder till en ökad risk för att drabbas av sjukdom vid vuxen ålder.

 Forskare menar nu att större fokus måste läggas på psykisk ohälsa i tidig ålder för att kunna motverka sjukdom senare i livet.

 – Det är allt tydligare att motgångar i ett barns sociala miljö ökar risken för psykisk ohälsa. Strategier för tidigt förebyggande och intervention bör inte enbart fokusera på barnet utan också på hans eller hennes sociala förhållanden. Det kan vara ett effektivt sätt att minska den långvariga skadeverkan av psykisk ohälsa, skriver Ashley Winning, författare till studien.

Utgick från stort hälsoregister

Det är en grupp amerikanska forskare som publicerar studien i tidskriften Journal of the American College of Cardiology som har undersökt närmare 7000 britter födda under en och samma vecka år 1958. Personerna deltog alla i ett omfattande hälsoregister där de under ett flertal tillfällen, från sju års ålder tills att de fyllt 42 år, fått svara på frågor relaterat till deras psykiska hälsa och upplevda stress.

Personerna följdes sedan upp och forskarna mätte så kallade biomarkörer i deras blod, för att ta reda på risken att drabbas av sjukdomar som påverkar hjärtat och ämnesomsättningen. Till dem hör sjukdomar som hjärtinfarkt och diabetes.

I analysen tog forskarna hänsyn till faktorer som direkt kan ha en påverkan på hälsan, som till exempel socioekonomiska faktorer, användning av läkemedel och vanor som direkt påverkar hälsan. Bortsett från dessa faktorer kunde forskarna ändå se ett samband mellan långvarig stress under barndomsåren och en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar i vuxen ålder.

Vad vi gör i barndomen påverkar oss som vuxna

Att hälsa vid ung ålder påverkar oss som vuxna har uppmärksammats i ett flertal studier, senast i en studie angående allt för stillasittande barn och en ökad risk att drabbas av sjukdom i vuxen ålder, som det tidigare rapporterades om på svt.se. Studier har även tagit upp risken för att barn som lever i familjer med en hög stressnivå har sämre immunförsvar och är mer mottaglig mot bakterie- och virussjukdomar.

 Forskare bakom studien föreslår att läkare ska fokusera mer på patientcentrerade samtal än att bara se till kända faktorer som till exempel rökning, övervikt och höga blodfetter. Läkare måste bli bättre att ta itu med bakomliggande riskfaktorer, menar forskarna.