Psykisk ohälsa under barndomen påverkar vår hälsa senare i livet, enligt en ny studie. Foto: Fredrik Sandberg_TT

Stressade barn får sämre hälsa senare i livet

Uppdaterad
Publicerad

Stress och psykisk ohälsa under barndomen leder till ökad risk att drabbas av diabetes och hjärtsjukdomar som vuxen, enligt en ny studie. Nu menar forskare att psykisk ohälsa måste förebyggas tidigare.

Stress och psykisk ohälsa påverkar vår hälsa negativt. Specielltsjukdomar som påverkar hjärta och kärl har länge varitsammankopplat med långvarig stress hos vuxna. Nu visar en nyforskningsstudie att även stress under tidiga barndomsår, oavsettom den kvarstår eller inte, leder till en ökad risk för att drabbasav sjukdom vid vuxen ålder.

 Forskare menar nu att större fokusmåste läggas på psykisk ohälsa i tidig ålder för att kunna motverkasjukdom senare i livet.

 – Det är allt tydligare att motgångar i ettbarns sociala miljö ökar risken för psykisk ohälsa. Strategier förtidigt förebyggande och intervention bör inte enbart fokusera påbarnet utan också på hans eller hennes sociala förhållanden. Detkan vara ett effektivt sätt att minska den långvariga skadeverkanav psykisk ohälsa, skriver Ashley Winning, författare till studien.

Utgick från stort hälsoregister

Det är en grupp amerikanskaforskare som publicerar studien i tidskriften Journal of theAmerican College of Cardiology som har undersökt närmare 7000britter födda under en och samma vecka år 1958. Personerna deltogalla i ett omfattande hälsoregister där de under ett flertaltillfällen, från sju års ålder tills att de fyllt 42 år, fått svarapå frågor relaterat till deras psykiska hälsa och upplevda stress.

Personerna följdes sedan upp och forskarna mätte så kalladebiomarkörer i deras blod, för att ta reda på risken att drabbas avsjukdomar som påverkar hjärtat och ämnesomsättningen. Till dem hörsjukdomar som hjärtinfarkt och diabetes.

I analysen tog forskarnahänsyn till faktorer som direkt kan ha en påverkan på hälsan, somtill exempel socioekonomiska faktorer, användning av läkemedel ochvanor som direkt påverkar hälsan. Bortsett från dessa faktorerkunde forskarna ändå se ett samband mellan långvarig stress underbarndomsåren och en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar i vuxen ålder.

Vad vi gör i barndomen påverkar oss som vuxna

Att hälsa vid ungålder påverkar oss som vuxna har uppmärksammats i ett flertalstudier, senast i en studie angående allt för stillasittande barnoch en ökad risk att drabbas av sjukdom i vuxen ålder, som dettidigare rapporterades om på svt.se. Studier har även tagit upprisken för att barn som lever i familjer med en hög stressnivå harsämre immunförsvar och är mer mottaglig mot bakterie- ochvirussjukdomar.

 Forskare bakom studien föreslår att läkare skafokusera mer på patientcentrerade samtal än att bara se till kändafaktorer som till exempel rökning, övervikt och höga blodfetter.Läkare måste bli bättre att ta itu med bakomliggande riskfaktorer,menar forskarna.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.