Vägglössen fanns redan på dinosauriernas tid enligt ny forskning. Starta klippet för att se mer. Foto: Cheung Chungtat, PLoS ONE/Carolyn Kaster, TT Bild

Vägglöss sög blod på dinosauriernas tid

Publicerad

Vägglusen uppstod långt före människan. Länge tänkte sig forskarna att de första vägglössen levde av fladdermusblod. Men nu står det klart att de började suga blod redan 50 miljoner år innan det fanns några fladdermöss.

I skymningen kryper de fram ur sina skrymslen. Antalet vägglöss har ökat kraftigt i Sverige på senare år. Två arter angriper människor: vanlig vägglus och tropisk vägglus. Dessutom finns två arter i naturen som bara drabbar fladdermöss.

I hela världen finns över hundra arter av vägglöss. De flesta parasiterar på fladdermöss och fåglar. Nu har ett internationellt forskarlag gjort den hittills största analysen av arvsmassa från olika arter. Resultatet är ett omfattande släktträd som skildrar vägglössens utvecklingshistoria.

Äldre än fladdermöss

– Vi kom fram till att de uppstod för över 100 miljoner år sedan, säger Steffen Roth, insektsforskare vid Universitetsmuseet i Bergen, Norge.

Den slutsatsen har även stöd av fossila fynd. Tidigare har forskare trott att de allra första vägglössen utvecklades med en kost på fladdermusblod. Men det kan inte stämma eftersom vägglössen har funnits på jorden ungefär dubbelt så länge som fladdermössen. De äldsta lämningarna av fladdermöss bara är cirka 50 miljoner år gamla.

Steffen Roth kan inte säga vilka djur som först drabbades av vägglöss, men spekulerar i att det kan ha varit någon form av befjädrad dinosaurie.

Fler kan angripa oss

Den genetiska analyserna visar också att vägglöss kan byta livsstil. Genom årmiljonerna har vissa arter växlat mellan att vara specialiserade på att suga blod från ett specifikt värddjur, och att vara allätare med smak för blod från olika djur.

– Vår analys påvisar den möjligheten, och vi kan inte utesluta att ytterligare arter av vägglöss kan försöka ge sig på människor, säger Steffen Roth.

Studien är publicerad i Current Biology.

Vägglöss är skinnbaggar

Visa

Den art av vägglöss som oftast biter människor i Sverige heter Cimex lectularius och är som vuxen stor som en äppelkärna. Den suger blod på nätterna och lämnar bett som kan klia. Men det finns inga belägg för att vägglöss sprider smittor.

Vägglössen är egentligen inte löss. De utgör en familj som ingår i insektsunderordningen skinnbaggar.

Källor: Entomologisk Tidskrift 138 (2017). Nationalencyklopedin.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer