Margot Wallström vill att den internationella domstolen tar ställning till hur övergreppen mot yazidierna ska kategoriseras. Foto: Fredrik Persson/TT

Utrikesministern om yazidiernas situation: ”Tyder på folkmord”

Uppdaterad
Publicerad

Margot Wallström (S) vill att övergreppen mot den yazidiska befolkningen prövas i domstol.

– Sveriges position är att frågan bör hänskjutas till den Internationella brottmålsdomstolen (ICC), menar hon.

Under sommaren 2014 inledde IS en offensiv riktad mot Mosul och städer i norra Irak. Mitt i deras väg stod den bland annat yadiziska folkgruppen, som sökte skydd uppe på Sinjarberget. De som inte hann fly dödades eller blev tillfångatagna som slavar, som SVT tidigare rapporterat om.

Verka för internationellt ansvarsutkrävande

– Yazidierna är kanske den folkgrupp som drabbats hårdast av IS framfart. Oerhörda massövergrepp har skett i Syrien och i Irak, allvarliga kränkningar av folkrätten har begåtts, liksom krigsförbrytelser och gärningar som kan betecknas som brott mot mänskligheten. Alla tecken tyder på att folkmord har begåtts, menar utrikesminister Margot Wallström (S).

Hon hoppas också att fler internationella instanser ska arbeta för att skyldiga för övergreppen ska ställas inför domstol.

– Det finns vad jag vet ännu ingen domstol som har tagit ställning till hur övergreppen mot yazidierna ska kategoriseras. Men ett flertal förundersökningar pågår nu som rör just misstankar om folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsförbrytelser begångna i samband med konflikterna i Syrien och Irak, säger Wallström.

– Svenska domstolar har långtgående behörighet att pröva individuellt straffansvar för folkmord. Regeringen har verkat för internationellt ansvarsutkrävande för de allvarliga brott som begåtts i Syrien och Irak, inte minst i FN:s säkerhetsråd, fortsätter hon.

Hjälpa yazidier i Irak

Utrikesministern menar att de insatser som görs för att stödja folkgruppen i de drabbade områdena, som nu befriats, är viktiga.

– Jag har själv hört fruktansvärda vittnesmål från yazidier som jag träffat, nu senast i juni när statsministern och jag mötte Ezidiska riksförbundet i Sverige för att prata om situationen för yazidier i Irak. Sveriges humanitära stöd till Irak är ca 447 miljoner kr för 2017-2019. Genom vårt stöd till UNFPA:s landprogram stödjer vi även insatser inom SRHR och psykosocialt stöd, inte minst i flyktingläger i Duhuk-provinsen med många yazidiska internflyktingar, säger Margot Wallström.

Förtrycket mot yazidier

Yazidierna finns främst i norra Irak, Syrien, Armenien, Georgien och Ryska federationen. De talar företrädesvis kurdiska. Yazidisk religion heter sharfadin, och de tillber en ängel som heter Malak Taus.

Som en minoritetsgrupp i en muslimsk omgivning har yazidierna länge varit föremål för förföljelser och tvingats fly till andra områden.

Yazidiernas utsatta situation aktualiserades på nytt i samband med att Islamiska staten (IS) under 2014 erövrade stora delar av norra Irak, i synnerhet Sinjarområdet, där de blev utsatta för regelrätta massakrer, kidnappningar och tvångsislamisering.

Källa: Nationalencyklopedin

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.