Terrorrörelsen Svarta September skakade om spelen i München 1972. Foto: TT

Fjärde gången sommar-OS kan bli inställt

Uppdaterad
Publicerad

Krig, terrordåd och bojkotter.

Historien om de moderna olympiska spelen är fylld av dramatiska händelser som har påverkat idrottsfesten utanför arenorna.

Coronavirusets utbredning kan orsaka att ett sommar-OS ställs in för fjärde gången.

Yttre händelser har alltid påverkat OS sedan de moderna spelen drog igång i Aten för 124 år sedan. Här är de mest uppmärksammade:

Krigen

• Efter OS i Stockholm 1912 är det tänkt att spelen fyra år senare ska hållas i Berlin, men första världskriget kommer emellan och det dröjer till 1920 och Antwerpen innan världens ungdom kan mötas igen på tävlingsarenorna.

Corona och idrott

• Tokyo ska arrangera OS 1940, men när Japan startar krig mot Kina i slutet av 1930-talet bestämmer sig landet för att hoppa av arrangörskapet i juli 1938. Alla resurser behövs till krigsinsatsen. OS 1940 flyttas istället till Helsingfors, men får ställas in sedan Sovjetunionen anfallit Finland 1939. Finland arrangerar OS 1952 istället.

• I juni 1939 utses London till OS-värd för spelen 1944, men det visar sig vara synnerligen dåligt tajmat. Tre månader senare bryter det andra världskriget ut och OS får skjutas upp. 1948 får London ta hand om de första olympiska spelen efter andra världskriget.

Bojkotterna

• 1956 är ett dramatiskt politiskt år. Flera arabländer bojkottar OS i Melbourne på grund av att Israel får vara med trots Suezkrisen och några länder, däribland Schweiz och Nederländerna, hoppar av i protest mot Sovjetunionens invasion av Ungern och att deras aktiva får vara med.

• 29 länder från främst Afrika bojkottar OS 1976 i protest mot att IOK vägrar stoppa Nya Zeeland från spelen i Montreal. Det nyzeeländska rugbylandslaget har brutit mot FN:s bojkott av Sydafrika och spelat matcher hos apartheidregimen.

• 1980 blir det stora bojkottåret. USA och ett 60-tal andra länder uteblir från OS i Moskva efter Sovjetunionens invasion i Afghanistan. Bland de länder som saknas finns Kanada, Japan, Norge och Västtyskland.

• Hämnden kommer fyra år senare. Sovjetblocket i Östeuropa dyker inte upp i Los Angeles. Stjärnor från Östtyskland, Polen, Tjeckoslovakien och Kuba stoppas från att tävla.

• Spelen i Seoul 1988 utsätts för en liten bojkott. Även om östblocket kommer uteblir Kuba av politiska skäl och OS i Sydkorea blir det fjärde raka som utsätts för en bojkott.

Terrordåden

• Den olympiska rörelsen skakas i sina grundvalar när den palestinska terrorrörelsen Svarta September, mitt under spelen i München 1972, tar sig in i OS-byn och tar israeliska aktiva och ledare som gisslan. När dramat är över har 17 människor, mist livet. Elva israeler, fem terrorister och en polis. Sedan dess är säkerhetspådraget påtagligt kring OS.

• Mitt under OS i Atlanta 1996 exploderar en sprängladdning i den olympiska parken. En person dör och elva skadas. Säkerhetsvakten Richard Jewell pekas först ut för dådet, men är helt oskyldig. Den riktiga gärningsmannen grips först sju år senare.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Corona och idrott

Mer i ämnet