År 2015 var cricket den snabbast växande sporten i Sverige och valdes in som ny medlem i Riksidrottsförbundet, RF.

Nu, nio år senare, har succén förvandlats till kris.

I maj 2023 drog RF in det statliga ekonomiska stödet till cricketförbundet. Anledningen var bristande föreningsdemokrati.

I den externa utredning som RF låtit göra, beskrivs en intern maktkamp om styrelseposter inom svensk cricket. Där stadgeändringar, misstroendeomröstningar och extra årsmöten har använts för att motarbeta personer med avvikande åsikter.

Blev själv avsatt

På fyra år, mellan 2019 och 2022, hölls fyra ordinarie årsmöten inom cricketförbundet – men också fem extra årsmöten med avsikten att rösta bort sittande styrelse.

– Det som står i rapporten, det stämmer ju. Det speglar svensk cricket ganska bra, säger Tariq Suwak.

Han är själv cricketspelare och för andra gången ordförande i förbundet. Första gången blev han avsatt vid ett extra årsmöte. När han kom tillbaka var han själv med och avsatte den sittande styrelsen, på ett extra årsmöte i november 2022.

Har du själv varit en del av det här problemet?

– Jag tillsammans med många andra har känt likadant. Att det saknas dialoger med styrelsen. En extra årsstämma har känts som det enda forumet för att kunna ställa frågor och kommunicera med beslutsfattarna.

Har sagt upp all personal

Hösten 2023 var cricketförbundet i ekonomisk kris och hade sagt upp alla anställda på kansliet.

Nu kämpar man med en åtgärdslista från RF, som innehåller krav som cricketförbundet måste uppfylla för att få tillbaka sitt ekonomiska stöd. Och, ytterst, få behålla sin plats som medlem i RF.

GRANSKNING: Se ”Slaget om svensk cricket” på SVT Play