Herrklubbarna vilar tyngden jämnt på flera inkomstben, men för damklubbarna är reklam- och sponsorintäkter den överlägset största inkomstbasen. De senaste åren (säsongerna 2015–2018) har den posten svarat för i genomsnitt 46–50 procent av intäkterna.

Problemet är att den inkomstkällan i allra högsta grad påverkas av den pågående pandemin.

– Vi har en del sponsorer som har försvunnit, som inte har möjlighet att vara med, säger Erika Nilsson, ordförande för damsektionen i Vittsjö, och fortsätter:

– Det är sponsorer som själva har fått korttidspermittera sin personal och då rimmar det inte så bra att dela ut sponsorpengar. Vi har väl ungefär 170 000–200 000 i rena sponsorpengar som inte har kommit in.

Påverkas långsiktigt

Rosengård är den stora giganten inom svensk damfotboll. Mesta mästarna – elva SM-guld – är den damallsvenska klubb som i särklass drar in mest pengar från sponsorer, men under våren har Malmöklubben känt av det förändrade klimatet.

– Sett till sponsorintäkter har vi ett tapp. Våren är ju normalt sett en stor försäljningsperiod för oss och det har självklart varit mycket tuffare nu. Vi har inte tappat några befintliga sponsorer, men normalt sett får vi in en hel del nya under våren. Det är väldigt få som går in i nya partnerskap under denna period på grund av ovissheten, säger Jenny Damgaard.

Det finns en oro för hur coronapandemin kommer att påverka långsiktigt.

– Vi vet inte hur det kommer att slå emot oss på lång sikt med de sponsorer som redan är inne. Hur deras verksamhet påverkas och hur det i sin tur kommer att påverka oss, säger Damgaard.

Se SVT Sports reportageserie med bland andra Zecira Musovic och Stina Blackstenius.