Putins stjärnor – idrottarna som för propagandakriget

Uppdaterad
Publicerad

Ryska idrottare som framför norska tv-kameror förnekar krigets existens.

Bandylag som bildar ett gigantiskt Z. OS-medaljörer som på sociala medier ställer sig bakom sin president.

De senaste veckorna har vi påmints om att idrotten är och alltid har varit en viktig bricka i Putins politiska spel.

– Det är mycket viktigt. Idrottare är ansedda personer i Ryssland. De idrottare som går ut och aktivt stöder kriget genom olika politiska symboler, de stöder också den politiska regimens oprovocerade angreppskrig mot Ukraina, säger Pär Gustafsson, säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

”Signalera att man är med i båten”

Flera kända och mindre kända idrottare har under de senaste veckorna uttalat stöd för Vladimir Putin och den ryska militären. Idrottare vars karriärer i många fall är beroende av stödet från den ryska staten.

Idrott och politik

– Det är klart att en individ alltid har ett val. Men i en auktoritär stat som Ryssland, som under bara de senaste veckorna har tagit ett rejält kliv i en totalitär riktning, skapar det en atmosfär där det kan vara viktigt, upplever individerna, i det här fallet idrottsmännen att tala om att man stöder den autokrat som leder landet. Den diktator som faktiskt styr landet. Det kan vara ett sätt att signalera att man är med i båten, säger Pär Gustafsson.

Pär Gustafsson har mångårig erfarenhet av att studera rysk säkerhetspolitik. Han utesluter inte att det kan finnas både formella och informella påtryckningar som får de ryska idrottarna att uttala sig.

– Det finns en rad sätt att skapa påtryckningar för personer som befinner sig i NHL till exempel. Helt enkelt för att de antagligen har släktingar kvar i Ryssland, säger han.

– Ett annat skäl kan vara att när de själva återvänder till Ryssland så kan de få problem eftersom staten är så omfattande i Ryssland. Men man ska heller inte sticka under stol med att det kan finnas personer som av fri vilja väljer att stöda Putin.

Kritiserad Ovetjkin bröt tystnaden

New York Rangers stjärnforward Artemi Panarin är den ende idag aktive NHL-ryssen som tidigare öppet kritiserat Vladimir Putin. Washington Capitals lagkapten Alexander Ovetjkin har å andra sidan genom åren haft en väldokumenterat god relation med sin president.

NHL-stjärnan pressades av amerikanska medier till att uttala sig efter några dagars radiotystnad.

– Han är min president. Men som sagt, jag är inte så politiskt insatt. Jag är en idrottsman och som jag sa så hoppas jag att allt snart är över. Det är en tuff situation för båda sidor, sa han på en presskonferens.

36-åringen kritiseras alltjämt då han har valt att behålla sin profilbild på Instagram, där han poserar bredvid Putin.

På samma plattform har gamla olympiska medaljörer som Jevgenij Plusjenko, Svetlana Chorkina och Ilja Tjernousov publicerat bilder på Zätat eller ställt sig bakom Vladimir Putin.

De som går emot strömmen

Minst 13 000 ryssar ska ha frihetsberövats efter att ha protesterat mot kriget. De flesta fria medierna har stängts ner och det är inte längre tillåtet att benämna kriget som just ett krig. Trots det finns det ändå exempel på ryska idrottare som tagit ställning emot kriget.

Innan de nya ryska censurlagarna trädde i full kraft skrev tennisspelaren Andrej Rublev ”No war please” på en tv-kamera. Fotbollslandslagets anfallare Fjodor Smolov och konståkaren Jevgenija Medvedeva har protesterat mot kriget på Instagram och utgör tillsammans med tennisikonen Maria Sjarapova som skänker pengar till krigets offer i Ukraina några exempel.

– Med tanke på de uppenbara svårigheterna att över huvud taget vara ryss oavsett om man är i eller utanför Ryssland och uttala avvikande åsikter så får man säga att de gör en stark insats som de tror på, säger Pär Gustafsson, säkerhetspolitisk analytiker på FOI. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Idrott och politik

Mer i ämnet