Bymoln och regnbåge utanför Östra Lagnö på Ljusterö i Stockholms skärgård den 13 juli. Foto: SVT / bakgrundsbild Margareta Komaromi

En månads fördröjning

Uppdaterad
Publicerad

Julivädret så här långt är nog många rejält missnöjda med. Samtidigt som vissa suktar efter regn tycker andra att det sedan länge räcker med vatten från skyn.

Är det några som har ”rätt” att klaga på julivädret så här långt är det alla som befunnit sig i norra Norrland, för där har det varit rejält blötare och även klart svalare än brukligt. I övrigt kan juli så här långt i grova drag betecknas normal jämfört med referensåren 1961–1990. Ser man till andra julimånader på senare år ter sig dock årets juli givetvis ännu lite kallare. Även alla som klagar på torkan i söder har fog för det, för i stora delar av Svealand och Götaland har det kommit betydligt mindre regn än brukligt.

Det tar vädret en månad att fatta att det vänt

Det finns en inneboende tröghet i vädret, för det tar vädret cirka en månad att fatta att året ”vänt”. Det astronomiska året vänder ju i samband med sommarsolståndet vid midsommar. Att solen inte är uppe lika länge märks dock på vädret först i slutet av juli, alltså en månad senare. Det beror på den flytande vätska som kallas vatten. Att värma upp de enorma vattenmängder som finns i landet, dels i sjöar, älvar och åar, men än mer allt havsvatten som omger Sverige, tar väldigt lång tid. Den eftersläpning som därmed blir gör att väderåret vänder ungefär en månad senare än det astronomiska året gör.

Det är bra att ha i åtanke så att man inte redan i början av juni börjar klaga på utebliven värme och ”det här är den sämsta sommaren i mannaminne”. Jag vill påstå att den ”egentliga” svenska sommaren pågår från midsommar och två månader framåt, alltså lika mycket på var sida om vändpunkten i slutet av juli. Därmed kan man rimligen inte börja sin semesterklagan förrän tidigaste mitt i sommaren, sisådär vid vändpunkten i slutet av juli. Om det fortsätter att vara snålt med varma dagar och ingen värmebölja att tala om så kan man, om man känner att man har det behovet, givetvis få klaga på sommarvädret. Men kom då ihåg att klaga på själva vädret och inte på budbärarna tack.

Rent statistiskt ser man också att exempelvis antal tropiska nätter (vilket är då temperaturen aldrig når under 20 grader) är klart mer frekvent under senare halvan av sommaren än under inledning. Med varmare nätter är det givetvis också lättare att få till varma dagar, så ofta, men inte alltid, ser man fler 30-gradersdagar under sommarens andra halva. Om värmen tar fart redan under försommaren i maj och början av juni kommer givetvis den ”egentliga” sommaren också igång tidigare eftersom vattnet då värms upp snabbare, och därmed får vi helt enkelt en längre sommar det året.

Blött och svalt i norr, torrt och normalvarmt i söder

Lite grovt kan man dela in landet i två delar, där Norrland haft övervägande blött och svalt medan Svealand och Götaland haft övervägande torrt och ganska normalvarmt. Men som alltid finns undantag från denna grova tudelning. Temperaturmässigt finns likheter med juli 2015, som var normalvarm i söder och något kall i norr. Regnfördelning vi ser hittills är dock svårare att hitta en partner till på senare år, men närmast skulle i så fall vara juli 2013.

I grova drag har Götaland och Svealand så här långt haft en normalvarm juli jämfört med referensåren, medan Norrland haft det svalt. Få varma dagar, framför allt i norr, gör nog att man upplever att det varit kallare än statistiken för medeltemperatur visar.

Omfattande regn i norra Norrland den 12–14 juli och den 17–18 juli syns tydligt på nederbördskartan för hela juli så här långt. Lokalt har mer än dubbla normalmängden regn nämligen fallit i delar av Norrbotten och Lappland. Mer än normalt med regn har så här långt fallit på många andra håll i Norrland också. Så även i sydligaste Götaland där mycket kom under ett regnigt dygn den 23 juli. I övrigt en torr eller mycket torr juli. Mer regn skulle sannerligen behövas i främst Svealand och norra Götaland.

Om solen fortsätter att skina som den hittills gjort kommer det bli en något soligare juli än normalt i söder, men solfattigt i norr. Först ut av landets fåtal solskensstationer att nå upp till normalt antal soltimmar i juli var Norrköping i Östergötland. 258 timmar den 1–24 juli är mer än deras normalmängd på 253 timmar för hela juli.  

Rekordkalla sommarnätter

En vecka in i juli var det svalt väder som gällde, och inte minst nätterna var kalla. Den 5–8 juli noterades lokala minusgrader i norra Norrbotten, Lappland, Jämtland, Härjedalen, västra Dalarna och norra Värmland.

Lokalt var det till och med rekordkallt. Månadens lägsta temperatur är, och lär så förbli, 2,6 minusgrader i Sveg i Härjedalen den 6 juli. Det är kallast där i juli sedan 1951. Natten därpå, den 7 juli, noterade Pajala vid den finska gränsen i norra Norrbotten nytt julirekord med 1,8 minusgrader. Mätningarna inleddes där 1940 och det tidigare rekordet löd på 1,7 minusgrader från den 14 juli 2015. Samma natt noterade också Haparanda vid den finska gränsen i Norrbotten med 1,7 grader sin kallaste julinatt sedan 1863.

Här samtliga landsdelar lägsta julitemperatur så här långt, noteringar som lär stå sig:

I norra Norrland 2,4 minusgrader i Latnivaara i norra Lappland den 7 juli,

i södra Norrland 2,6 minusgrader i Sveg den 6 juli,

i Svealand 0,8 minusgrader i Särna i norra Dalarna den 6 juli

och i Götaland 1,2 grader i Horn i sydligaste Östergötland den 6 juli.

Omfattande regn gav höga flöden i Norrlandsälvar

Omfattande regn berörde norra Norrland den 12–14 juli, och på sina håll föll sammanlagt över 70 mm. Exempelvis fick Kvikkjokk-Årrenjarka i norra Lapplandsfjällen 78 mm och Jokkmokk flygplats i norra Lappland hela 94 mm under dessa tre dygn. Mycket regn i kombination med sen snösmältning gav höga och lokalt mycket höga flöden i de oreglerade älvarna Piteälven, Kalixälven och Torneälven i norra Norrland från då och dryga veckan framöver. I skrivande stund finns endast en flödesvarning kvar, och den gäller för höga flöden ännu ett par dagar i norra Torneälven från Torne träsk ner till Rautasälven.  

Här samtliga officiella observationer om 40 mm eller mer på ett dygn i juli:

54 mm i Tjåkaape en bit sydväst om Jokkmokk i Lappland den 12 juli,

45 mm i Klippen i mellersta Lappland den 12 juli,

43 mm i Kvikkjokk-Årrenjarka den 12 juli,

54 mm i Vidsel i östra Lappland den 13 juli,

53 mm på Jokkmokk flygplats den 13 juli,

43 mm i Björkudden strax öster om norra Lapplandsfjällen den 13 juli,

54 mm i Knäred i sydöstra Halland den 23 juli,

44 mm i Hästveda i norra Skåne den 23 juli

och 42 mm i Degeberga i östra Skåne den 23 juli.

Få varma dagar, framför allt i norr

Det har varit snålt med varma dagar så här långt i juli, framför allt i norr. Där har maxtemperaturen många dagar haft svårt att nå 20-gradersstrecket. Det dröjde också till den 24 juli innan det för första gången denna månad blev högsommarvarmt (25 grader eller mer) i Norrland.

Här månadens preliminärt högsta temperatur i de olika landsdelarna:

I Götaland 27,2 grader i Rörastrand vid Bohuskusten den 20 juli,

i Svealand 26,5 grader i Örebro i Närke den 22 juli,

i södra Norrland 24,4 grader i Forse i inre Ångermanland den 1 juli

och i norra Norrland åtminstone 25,1 grader i Haparanda den 25 juli.

Toppnoteringen 27,2 grader står sig mycket dåligt om man blickar tillbaka. Vi behöver backa bandet till 2007 för att hitta en julimånad utan 30 grader i Sverige. Får se om det blir så även i år, och om därmed årshögstanoteringen 30,1 grader i småländska Oskarshamn den 28 maj står sig in i augusti.

LITE STATISTIK FÖR JULI SÅ HÄR LÅNGT

Varmast: Rörastrand, Bohuslän 27,2 grader den 20 juli.

Kallast: Sveg, Härjedalen –2,6 grader den 6 juli.

Störst dygnsnederbördsmängd: Knäred, Halland 54 mm den 23 juli.

Högsta medelvinden: Ingen medelvind på 21 m/s eller mer har rapporterats.

Högsta byvinden över inlandet: Inga vindbyar på 21 m/s eller mer har rapporterats.

Högsta byvinden oavsett stationsplacering: Sylarna, Jämtland 31 m/s den 16 juli.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.