Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Allt och lite till

Vacker försommardag i Järfälla utanför Stockholm den 24 maj. Foto: Febe JohanssonVisa alla (17)
Visa alla (17)

Torka, regnrekord, högsommarvärme, rekordkyla och extremsnöfall, där har ni lite av allt det som hänt under en mycket skiftande och kontrastrik vårmånad.

Jag kunde ha återanvänt fjolårets rubrik ”Maj speziale med extra allt” även på årets majväder. För snacka om vilka svängningar, kontraster och extremer vi fått uppleva. Gillar man berg-och-dalbaneväder på vårkanten har man sannerligen haft mycket att gotta sig åt denna maj. Det finns mycket för mig att redovisa och jag vill få med så mycket jag bara kan om 31 händelserika dygn i svensk väderhistoria, allt under samlingsnamnet majvädret 2017. Så var så goda, här kommer en diger majkrönika med allt och lite till.

Torrt och varmt, men också blött och kallt

Månadens medeltemperatur blev till slut 0–2 grader över det normala i södra halvan av landet, och mestadels 0–2 grader under i norr. Lokalt i norr blev det därmed den kallaste majmånaden på många år. Hade det inte varit för den kyliga perioden den 8–12 hade överskottet i söder varit klart större. I absoluta tal hade Göteborg varmast i maj med en medeltemperatur på 13,1 grad, medan Tarfala i norra Lapplandsfjällen hade månadens lägsta medeltemperatur med 3,6 minusgrader, vilket är kallast i maj sedan 1996 för deras del. Tarfala hade med bred marginal kallast, för näst kallast var det nämligen i Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen med 1,1 minusgrad. Tarfala noterade även månadens lägsta temperatur (16,6 minusgrader den 11, men mer om det senare) och under hälften av majdygnen noterade just Tarfala lägst temperatur. 

De minst sagt välbehövliga regn som föll under de avslutande majdygnen gjorde inget större avtryck på nederbördskartan för månaden. Det gjorde däremot ett omfattande regn i ett stråk från norra Dalarna och Härjedalen mot främst Västerbotten och Ångermanland den 18. Förutom de områden som då fick regn samt delar av norra Lapplandsfjällen var maj en torr månad, och främst i delar av Götaland mycket torr. Minst i millimeter och procent räknat fick Sandhamn i Stockholms skärgård med 4 mm, vilket bara är 15 % av deras normala majnederbörd. Mest i millimeter räknat fick Herrljunga i inre Västergötland med 67 mm (148 %) medan Malkälen i inre Västerbotten fick mest i procent räknat, 162 %, vilket för deras del är 54 mm. I Malkälen föll nästan allt under ett enda dygn (42 mm den 18), så i övrigt var det mest torrt väder som gällde där i maj.

Solen lyste ungefär så mycket som den brukar i maj, men i landets sydöstra delar klart mer än vanligt. Hoburg på sydligaste Gotland noterade nytt majrekord, för andra året i rad för övrigt. I år sken solen 383 timmar mot fjolårets rekord på 366 timmar. Normalt antal soltimmar i maj är 270 för deras del, och mätningar inleddes 1985. Redan efter 22 dygn hade man nått upp till normal solmängd, och efter 29 dygn var rekordet ett faktum. Det hade varit intressant att se hur mycket solen lyst över Visby, men kommunikationsproblem med mätaren gör att något majvärde ännu inte finns för den stationen. Hoburg är den av de fåtalet mätare som finns i landet som noterat flest soltimmar i maj, medan Kiruna i norra Lappland med 219 timmar noterade minst solskenstid.

Åskan spelade en undanskymd roll i maj. Endast ett dygn bjöd på fler än 100 registrerade blixtar i landet, och det var den 28 med 793 stycket. Det gör årets maj till den klart åskfattigaste majmånaden på senare år med endast dryga 900 blixtar under hela månaden.

Vårvärme inledde

Lite trevande vårvärme i söder inledde månaden. Det var varken varmt eller kallt, men om man skulle göra en temperaturavvikelsekarta för en månad från säg 13 april till 12 maj hade den antagligen varit betydligt blåare än månadskartorna för april respektive maj.

Den meteorologiska sommaren (fem dygn på raken med medeltemperatur över 10 grader) gjorde entré vid Västkusten redan den 1–2 (där bland annat Göteborg var först ut den 1), och i delar av Skåne den 3. Sedan tog sommaren paus till mitten och slutet av maj, men mer om det senare i denna krönika.

Den 4 (och lite in på den 5 också) var det rejält blåsigt, dels längst i norr, men även i längst i söder, medan de flesta av oss upplevde en lugn majdag. Månadens enda stormtillfälle i fjällen inträffade på sena eftermiddagen den 4 med 29 m/s i Stora Sjöfallet i norra Lapplandsfjällen. Samtidigt blåste det mycket hårda vindbyar på 22 m/s i Naimakka i nordligaste Lappland, men också i Karlskrona-Söderstjerna i Blekinge. Månadens högsta byvind oavsett stationsplacering blev 37 m/s i Tarfala samma dag.

Försommarvärmen slog till över stora delar av landet den 5, och även den 6 var. Det blev rätt allmänt över 20 grader upp till Dalarna–Ångermanland ungefär, men lokalt ännu längre norrut också såsom exempelvis i Piteå. Ny årshögstatemperatur blev det också med 23,9 grader i Falun-Lugnet i Dalarna den 5.

Extremsnö i norr

Samtidigt som sommaren var på gång i söder föll snön i norra Lapplandsfjällen. Efter att snödjupet ökat med 31 cm på två dygn rapporterades på morgonen den 2 hela 205 cm snö i Katterjåkk i norra Lapplandsfjällen. Därmed säsongshögsta och ett ovanligt sent sådant, för att det sker först i maj är mycket ovanligt. Rekordsent datum för störst snödjup i landet är den 5 maj 1978 i just Katterjåkk (men då ”bara” 158 cm). Dessutom är 205 cm landets största officiella snödjup i maj sedan 1993 då Katterjåkk hade 215 cm den 4 maj och dessutom störst oavsett månad sedan den 18–19 mars 2000 då Storlien-Visjövalen i Jämtlandsfjällen hade 212 cm av vinterns vita guld på backen.

Månadens största snödjup i de olika landsdelarna blev:
I norra Norrland 205 cm i Katterjåkk den 2,
i södra Norrland 95 cm i Storlien-Storvallen i Jämtlandsfjällen den 1,
i Svealand 53 cm i Gördalen i norra Dalarna den 1
och i Skedemosse på Öland 4 cm den 9.

Det sista lät kanske intressant, och det kommer jag till strax i denna krönika.

Rejäl majkyla

Värmen kulminerade den 5, varefter allt kyligare luft tog över norrifrån den 6–7. Kylan bestod i ungefär 10 dagar, där dygnen den 8–12 blev de klart kallaste. Den 10 var det exempelvis bara en enda plats (Göteborg med 10,1 grad) som lyckades nå tvåsiffrig temperatur under dagen.

Kylan nattetid var än mer extrem än avsaknaden av värme på dagarna. Flera plats i öster från Gästrikland i norr till Småland i söder upplevde sina kallaste majnätter på åtskilliga decennier, exempelvis:
5,0 minusgrader i Linköping den 9 är kallast där sedan 1935,
4,6 minusgrader i Örebro den 9 är kallast där sedan 1942,
5,0 minusgrader i Uppsala den 9 är kallast där sedan 1947,
5,6 minusgrader i Gävle den 10 är kallast där sedan 1953,
3,7 minusgrader i Norrköping den 9 är kallast där sedan 1957,
4,6 minusgrader i Västerås den 9 är kallast där sedan 1967
och 1,4 minusgrader i Stockholm den 9 är kallast där sedan 1981.

Mest extrem var ändå nattkylan på Gotland, där Visby flygplats noterade nytt köldrekord för maj med 7,8 minusgrader den 11. Det tidigare rekordet löd på 7,2 minusgrader från den 3 maj 1965 i den kopplade serien för Visby och Visby flygplats med startår 1859.

Kylan kulminerade den 10–11 med följande lägstanoteringar i de olika landsdelarna:
I norra Norrland 16,6 minusgrader i Tarfala,
i södra Norrland 12,3 minusgrader i Blåhammaren i Jämtlandsfjällen den 10,
i Svealand 8,6 minusgrader i Tullinge i Södermanland den 11
och i Götaland 7,8 minusgrader på Visby flygplats den 11.

Extremsnö även i söder

Det var klassiskt aprilväder som gällde dessa kyliga majdygn. Byar av regn, blötsnö, snö och snöhagel förekom under främst eftermiddagar. En del byar överlevde även natten, varvid det blev ett överraskande snötäcke i östra Småland och på delar av Öland den 9. Officiellt fick Skedemosse på Öland mest snö med 4 cm, och på ön noterades även 3 cm i norra Möckleby och 2 cm i Bjärby. Det är det första kända snötäcket på Öland i maj genom alla tider. Att det även skulle vara det första faktiska snötäcket på Öland i maj kan man dock ställa sig tveksam till, främst då det före 1947 inte fanns en enda snödjupsstation på ön. Oavsett rekord eller ej så är det hur som helst väldigt extremt med snötäcke på Öland i maj.

Tillfälligt och lokalt snötäcke uppmättes även på morgonen den 11 i Västergötland med 2 cm i Bollebygd mellan Göteborg och Borås och även i Linhult något längre söderut.

Ketchup-regn

Det torra vädret dominerade i så gott som hela landet i början av månaden, men när det väl kom ett regn blev det desto kraftigare. Den 18 tog sig regnet in från sydväst över främst Härjedalen och drog sedan vidare åt nordost. Mycket regn, rätt allmänt 15–30 mm, föll i främst Västerbotten och norra Ångermanland.

Vid Västerbottenskusten ligger stationen Bjuröklubb, som med 36,5 mm satte nytt majrekord sedan starten 1880. Deras tidigare dygnsnederbördsrekord i maj löd 36,0 mm den 15 maj 1915, och den regniga majdagen är det inte många som minns numera. Lokala översvämningar blev följden. Här samtliga officiella regnmängder på 30 mm eller mer det dygnet:
42 mm i Malkälen,
39 mm i Vindeln-Sunnansjönäs i inre Västerbotten,
37 mm i Bjuröklubb,
36 mm i Gördalen,
36 mm i Bygdsiljum i inre Västerbotten,
33 mm i Södersel i norra Ångermanland,
32 mm i Fredrika i sydöstra Lappland,
31 mm i Tandsbyn i inre Jämtland,
31 mm i Granträsk i mellersta östra Lappland
och 30 mm i Junsele i nordvästra Ångermanland.

Apropå översvämningar satte vårfloden i fjällen fart på allvar. Mindre vattendrag i fjällen och fjällnära områden i Dalarna och Härjedalen drabbades av höga flöden den 17–21. Den 23 kom sedan nya varningar, då för Norrbotten och östra Lappland med höga flöden i Kalixälven med biflöden och i nedre Råneåälven med biflöden. Flödet i Råneälven kulminerade helgen den 27–28 och Kalixälven omkring den 31. Trots gott om snö i fjällen och rikligt med snö i Lappland även öster om fjällen blev det än tam vårflod i år, förmodligen tack vare kalla nätter och relativt torrt väder.

Första svängen med högsommarvärme

Samtidigt som Ja, vi elsker dette landet klingade för fullt den 17 började värmen på allvar ta över från sydväst. Årets första högsommarvarma dag (25 grader eller mer) inträffade den 18 med som högst 27,9 grader i Kvarn i norr Östergötland, men redan dagen därpå noterades 29,2 grader på samma plats.

Visserligen nådde inte värmen landets nordligaste delar, men ändå blev det så pass mycket varmare att årets första och hittills enda natt utan officiella köldgrader i landet inträffade den 18, då det som kallast var 0,1 grader i Naimakka i nordligaste Lappland. Den meteorologiska våren (sju dygn på raken med dygnsmedeltemperatur över 0 grader varje enskilt dygn) tog också den 12–17 ett sista kliv upp över inre Norrland och anlände även till hela fjällkedjan. Med ett litet undantag, men det får ni läsa om sist i denna digra krönika.

10 grader kallare på bara 4 timmar

Slutet på värmen den första svängen blev ett band med skurar som följde med den kyliga luft som tog sig in västerifrån den 20.  Inte minst för alla på plats på och kring Göteborgsvarvet den 20 blev värmens abrupta slut mycket påtagligt. Temperaturen kulminerade redan vid 11-tiden på förmiddagen med vidsvagt och 26,9 graders gassande värme, för att vid 15-tiden fyra timmar senare nått ner till 15,3 grader och med en kylande västvind dessutom.

Ett par dagar med tämligen normalt och odramatiskt majväder följde. Övervägande uppehåll och kalluft längst i norr och trevande sommarvärme i söder var det som gällde.

Andra svängen med högsommarvärme

Nästa högsommarvarma period påbörjades söderifrån den 26 med lokal högsommarvärme i sydvästra Götaland. Dagarna därpå etablerade sig värmen alltmer och bredde också ut sig långt norrut. För norra Norrlands del stod sig dock månadens högsta temperatur från den första svängen värme, men i övrigt blev det lite varmare denna gång.

Årshögstanoteringen höjdes först den 27 till 29,4 grader i den i värmekretsar välkända småländska duon Oskarshamn och Gladhammar, och dagen därpå nådde vi för första gången i år 30-gradersstrecket. Här har ni månadens högsta temperatur i de olika landsdelarna:
I Götaland 30,1 grader i Oskarshamn den 28,
i Svealand 28,9 grader i Stockholm den 28,
i södra Norrland 27,7 grader i Gävle den 28
och i norra Norrland 23,0 grader i Vindeln-Sunnansjönäs den 20.

Det var ordentligt varmt för att vara maj, och lokalt sattes också nya rekord för stationer med minst 70-åriga mätserier:
28,6 grader i Norrköping den 28 mot tidigare 28,0 grader 1992 (startår 1944),
28,5 grader vid Ölands norra udde den 27 mot tidigare 26,4 grader 1947 (startår 1851)
och 28,0 grader i Mora i Dalarna den 27 är tangerat rekord med 1974 (startår 1947).

I huvudstaden den 28 fattades det bara en ynka tiondel till rekordet 29,0 grader, och det är ett rekord som uppmätts inte mindre än tre gånger, 1811, 1889 och 1992. Dessutom vill jag även nämna att Kalmar med 28,9 grader den 27 upplevde sin varmaste majdag sedan 1892 och Gladhammar med 29,5 grader den 28 sin varmaste sedan 1880.

Fyra av de fem senaste majmånaderna har vi därmed upplevt årets första 30-gradersnotering redan i maj:
30,5 grader i Varberg den 31 maj 2016 (ett värde som kommit in i efterhand, så därför står det 29,7 grader i Göteborg som månadens högsta i min krönika),
30,1 grader i Gävle den 24 maj 2014
och 30,6 grader i Eftra-Broen i Halland så pass tidigt som den 18 maj 2013.

”Undantaget som bekräftar regeln” är maj 2015, som bjöd på kyligt vårväder mest hela tiden, med som högst endast 21,4 grader i skånska Kristianstad den 12 maj.

Den meteorologiska sommaren drog den 13–14 tämligen snabbt norrut över Götaland, för att sedan den 17–19 även nå större delen av Svealand samt östra delen av södra och mellersta Norrland. Lokalt blev det även sommar i Norrbotten den 21, så sommaren är fortsatt före sin tidtabell, dock inte lika mycket nu vid månadsskiftet som för cirka 10 dagar sedan.

Totalt blev det sju högsommarvarma dagar i landet i maj, fördelat på de två värmeperioderna den 18–20 och den 26–29. På grund av torkan och värmen blev det även en tidig start på skogsbrandsäsongen med flera bränder under främst den andra värmeperioden. Mest omfattande var branden som den 28 maj inleddes på Flymosse utanför småländska Bredaryd i Småland. Branden var under kontroll först efter några dagar.

Välbehövliga regn och extrema kontraster

Under månadens avslutande dygn kom en del minst sagt välbehövliga regn, och vi var många som tacksamt hörde smattret på fönsterblecket. De två mest omfattande var först när värmen söderifrån försökte nå så långt norrut som möjligt varvid regn och snö passerade österut över norra Norrland den 27–28. Det andra var det regn som passerade delar av södra Norrland, Svealand och Götaland den 30–31. Det föll dryga 25 mm som mest vid dessa tillfällen, med ett undantag, vilket också blev månadens största dygnsnederbördsmängd: 45 mm i Herrljunga i inre Västergötland den 31.

En viss skillnad gjorde regnen för månadens nederbördsavvikelse, men trots allt blev månaden mycket torr i främst sydöstra Götaland. Det skulle verkligen behövas betydligt mer regn.

Snön som föll i delar av Lappland den 27–28 var rätt omfattande för att vara så pass sent på säsongen som i slutet av maj. Officiellt störst nysnömängd noterades på morgonen den 28 i Parakka i nordöstra Lappland med 12 cm. Kvikkjokk-Årrenjarka i norra Lapplandsfjällen med 10 cm nysnö samma morgon noterade sitt största nysnötäcke så sent på säsongen sedan det kom 12 cm där den 9 juni 1928. Dock bör sägas att snödjupet i Kvikkjokk i slutet av maj varit större än 10 cm vid flera tillfällen efter 1928 också, men då har det handlat om kvardröjande snö från vintern, inte som nu ett nysnötäcke.

Sammanlagt under månaden noterades sex officiella snödjupsökningar på 10 cm eller mer i landet på ett dygn fram till morgonen som anges:
11 cm i Katterjåkk på morgonen den 1,
10 cm i Esrange öster om Kiruna i norra Lappland den 1,
10 cm i Sadjem sydost om Gällivare i norra Lappland den 1,
20 cm i Katterjåkk den 2,
12 cm i Parakka den 28
och 10 cm i Kvikkjokk-Årrenjarka den 28.

Tarfala är den enda officiella mätstation i landet som ännu inte fått meteorologisk vår, alltså sju dygn på raken med dygnsmedeltemperatur över 0 grader varje enskilt dygn. I slutet av maj kändes dessutom våren minst sagt avlägsen, för alla de avslutande åtta dygnen (den 24–31) bjöd på dygnsmedeltemperatur under 0 grader. Vissa dagar var det till och med minusgrader dygnet runt, såsom exempelvis den 27 med 0,7 minusgrader som ”varmast”. Samma dag hade ju Gladhammar och Oskarshamn 29,4 grader. Sverige är sannerligen avlångt om det skiljer mer än 30 grader mellan landets högsta och lägsta maximitemperatur en dag.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer