Efter att jag avslutade min akademiska utbildning till meteorolog tog arbete som prognosmeteorolog vid. Under många år kände jag mig enbart som meteorolog, men genom åren har jag förändrat min syn på min yrkesroll. Steg för steg har jag övergått från att vara meteorolog till att bli kommunikatör. Jag har givetvis kvar min kunskap inom meteorologin, men hur jag uttrycker mig har förändrats mycket genom åren. Oavsett hur mycket jag vet om något, det kan vara en prognos eller ett väderfenomen, så är det först i kommunikation med andra, som min vetskap kan göra nytta genom att nå andra. Det kan ske på tu man hand eller i en envägskommunikation till massor av människor med olika åldrar, bakgrund och förkunskaper och med en tv-ruta emellan.
Det händer att jag blir hejdad på stan med olika frågor. Då är det alltid lättare att med ett samtal och fråga/svar-metod kunna förmedla min kunskap. I tv-rutan är det givetvis betydligt svårare. Man vet inte vilka som tittar, vilka förkunskaper som finns, vilka erfarenheter och referensramar som de som tittar har. Att prata väder med ett gäng livserfarna friluftsentusiaster i fjällen är en helt annan sak än att prata väder med en grupp dataspelande tonåringar i storstan. I många av våra tv-sändningar måste vi räkna med en stor spridning i tittarskaran, och att vi måste hitta ett språk och tilltal som passar så många som möjligt.
Nederbörd, tryck och fronter
Tydliga exempel på hur ordval kan påverka förståelsen är de facktermer som används inom meteorologin, eller överanvänds om ni frågar mig. Exempelvis säger ”ett lågtryck med tillhörande nederbördsområde drar in västerifrån” betydligt mindre än om det omformuleras till ”det börjar regna på Västkusten vid lunchtid”.
Varför säga nederbörd när man kan precisera om det är regn eller snö det handlar om? Varför prata om lågtryck och fronter när det är själva vädret som är det som påverkar oss? Detta tänkte jag tänka till mer om vid ett senare tillfälle. Men jag ville ända nämna det lite snabbt redan här och nu, eftersom det är starkt förknippat med just skillnaden mellan att vara meteorolog och kommunikatör.
En meteorolog som inte är kommunikatör väljer hellre facktermer, medan en kommunicerande person med meteorologikunskaper väljer mer allmängiltiga uttryck som de flesta har lättare att ta till sig och tolka rätt. Det visserligen helt korrekta ”halvklart till mulet” innebär exempelvis att det kan vara alltifrån heltäckt med moln till att merparten av himlen är molnfri. Detta och andra liknande uttryck som lätt kan missförstås och tolkas olika undviker jag personligen å det längsta.
Lite tv-historik
Många år tillbaka i tiden hade TV3 nyheter, och då även väder. Där köptes färdiga prognoser, såväl kartor som texter, in från Storbritannien, varefter texterna översattes för uppläsning i sändning. Dock var kunskapen om väder då och där bristfällig, så översättningar som ”snöskurar” och ”tungt regn” slank igenom, vilket för alla med viss kunskap om väder undergrävde trovärdigheten i prognosen.
När TV4 startade var det väderpresentatörer och inte meteorologer som presenterade prognosen. Det kan fungera i många fall, i alla fall för många prognoser utan större dramatik. Men så fort det händer något som behöver förklaras, bedömas eller nyanseras så kan det vara svårt om inte en grundkunskap finns att ta stöd av. För oss på SVT Väder var det därför föga förvånande att TV4 valde att kring millennieskiftet övergå till utbildade meteorologer i deras sändningar, och det gäller ju än i dag.
SVT då, kanske ni undrar? Vi har alltid anlitat meteorologer, antingen som själva står i rutan och presenterar sin prognos (alltifrån Gösta Salomonsson och andra i SVT:s barndom via ”Mr Väder” John Pohlman till vårt nyaste tillskott Marcus Sjöstedt), eller åtminstone att en meteorolog skapat karta och text som sedan en programledare får läsa i sändning.
Så hur kommunicerar jag majvädret hittills på bästa sätt tro?
Oavsett hur den avslutande majveckan blir kommer årets maj skilja sig enormt från fjolårets extremt varma och soliga och delvis även mycket torra maj, som ju även bjöd oss på en vårflod i norr av sällan skådat slag. Om man har majvädret 2018 som ”rättesnöre” blev årets maj en extremt kall, solfattig och blöt månad. Men riktigt så illa har det trots allt inte varit.
Efter 23 av månadens 31 dygn ligger medeltemperatur nära det normala eller aningens över normalt, och då jämfört med motsvarande dygn under referensåren 1961–1990. En sval avslutande vecka gör nog att det kommer bli lite mer blått på kartan, men hur stor del av landet som vänder från aningens över till aningens under normalt återstår att se. Hur som helst lär det inte bli en månad som avviker speciellt mycket från det normala. Kan det bli så pass att den närmar sig 2015 tro? Alltså den maj som sett till landet som helhet varit den kallaste på senare år. Slutligt facit har jag lördag 1 juni. Det som varit lite onormalt för årets maj var den kalla inledningen, och främst då den snö som föll långt söderut i landet.
Hittills har månaden också varit blötare än brukligt i större delen av landet, där omfattande regn i nordost den 12 maj fortsatt syns tydligt när man studerar månadens totala nederbördsmängd så här långt. En ostadig avslutning borgar för att det kommer bli en övervägande blöt månad, dock långtifrån så pass blöt som 2015 var. Annars har vi ju haft två majmånader på raken, alltså 2018 och dessförinnan 2017, som varit övervägande torra eller mycket torra, medan 2016 var lite både och.
Om solen fortsätter att lysa som hittills i maj så hamnar vi tämligen nära det normala för antalet soltimmar runtom i landet. Efter 23 dygn har dock tre av landets fåtal platser som mäter solkenstid ännu inte nått upp till deras anti-solskensrekord. För att slippa ett föga efterlängtat rekord behövs dock bara 10 timmar sol till i Nordkoster vid Bohuskusten, medan Svenska högarna i norra Östersjön och Östersund i Jämtland behöver minst 23 timmar sol från och med i dag och månaden ut. Många drömmer sig nog tillbaka till fjolårets rekordslakt gällande solskenstid i maj.
Det finns enstaka väderhändelser som sticker ut
Även om månaden som helhet inte ser ut att bli speciellt anmärkningsvärd finns det som nästan alltid enskilda väderhändelser som sticker ut lite extra. Utan att göra det heltäckande tänkte jag nämna några här och nu. Den slutliga och välfyllda majkrönikan kommer såsom seden bjuder att publiceras på kvällen den 31 maj eller under dagen den 1 juni. Vad det blir beror ofta på hur mycket tid förberedelsearbetet tar eller om jag väljer att vänta in vissa slutliga värden innan jag publicerar.
Tarfala i norra Lapplandsfjällen har än så länge vinter, i alla fall enligt den meteorologiska definition som finns för årstider. Det var dock extremt nära att våren anlänt dit den 16 maj, men medeltemperaturen det sjunde av de dygn som krävs blev till slut 0,0 grader, vilket per definition klassas som vinter. Så med en tiondels grad det sista dygnet nollställdes räkneverket, och det skulle inte förvåna mig om vi får vänta till juni innan våren officiellt anländer dit. Samtidigt som vintern hänger kvar där tog sommaren stora kliv norrut över Norrland den 15–17 maj, så nu är det i stort sett bara fjällkedjan och fjällnära områden som officiellt inte fått sommar.
Den 12 maj vräkte regnet ner över främst Norrbotten och nordöstra Lappland. Officiellt slogs några nya rekord för att vara ett majdygn. Piteå, Norrbotten 44 mm och Murjek, Lappland 39 mm är mer än deras tidigare rekord, där Murjeks mätserie inleddes 1931 och Piteås 1860. Sammantaget så här långt i maj har dock två platser i Värmland fått mest regn i millimeter räknat, nämligen Kindsjön med 124 mm och Letafors med 111 mm. Det är över trippla normalmängden det.
Det snöade långt söderut i början av maj. På morgonen den 4 maj rapporterades mätbart snötäcke på Öland (1 cm i Löttorp), på Gotland (2 cm i Vänge och i Sanda) och i Halland (1 cm i Eftra), och att dessa landskap har mätbart snötäcke i maj är extremt ovanligt. För Ölands del finns bara ett dokumenterat tillfälle med majsnötäcke tidigare, och det var för två år sedan, den 9 maj 2017 för att vara exakt. Att Sydsvenska höglandet, men även andra delar av Götaland, får uppleva snö i maj är inte alls lika ovanligt, även om det inte sker varje år förstås.