Massor av snö i Gunnarn i södra Lappland den 22 januari 2021. Foto: SVT / bakgrundsfoto Åsa Blomqvist

Rött blev blått över en natt

Uppdaterad
Publicerad

Kände ni skiftet? Vid tolvslaget på nyårsnatten lämnade vi den gamla referensperioden 1961–1990 bakom oss, så nu är allt väder som hände åren 1991 till och med 2020 det som anses vara det nya normala i Sverige.

Kung Bore tog sovmorgon i början av vintersäsongen 2020–2021, men nyårsklockorna kanske väckte honom? För strax därefter tog kallare luft över och januari har sedan dess till stor del varit en snöig och kall vintermånad. Främst i norr med som kallast nästintill 40-gradig kyla. Dessutom snö i massor, delvis rekorddjupt snötäcke till och med. I mångas ögon kanske onödigt stora mängder av vinterns vita guld som trillat ner från skyn. Men av och till vinterväder även i söder, framför allt sett till hur vintersäsongen inleddes i slutet av förra året då det var extremt milt.

Det nya normala är här nu

I en värld där vädret ständigt skiftar kan man alltid beräkna ett normalväder. Alltså det genomsnittliga väder som kan förväntas på en plats vid olika tidpunkter under året. Skiftningarna är naturligtvis stora, för väder varierar alltid, men skiftningarna gör också att ett normalväder alltid kan beräknas. För att få tillräckligt med statistik för beräkningarna brukar man vilja ha minst 30 år, och det är en sådan 30-årsperiod som används som referensperiod när man sedan jämför aktuellt väder med vad som anses som normalt.

I den föränderliga värld vi lever i just nu var det verkligen på hög tid att vi nu vid årsskiftet bytte referensperiod, från den gamla som baserades på åren 1961–1990 till den nu gällande referensperioden 1991–2020. Det är för övrigt redan beslutat att det framöver inte komma dröja 30 år mellan bytena, utan att man byter till en ny 30-årsperiod vart tionde år istället. Nästa byte blir alltså i januari 2031 till referensperioden 2001–2030. I dagens digitala värld skulle i princip man kunna byta referensperiod årligen, men tätare byten än 10 år kommer bara försvåra överblickbarheten enligt mig. Ju fler olika referensperioder man har historiskt sett, desto svårare blir det att snabbt och lätt kunna jämföra ett år med år som ligger längre tillbaka i tiden. Exempelvis kommer en månad 2031, samma månad 2021 och samma månad 2011 ha var sin referensperiod, så tar man upp kartor för de tre månaderna kommer det vara svårt att snabbt få ett grepp om vilken som varit kallast eller varmast om det är avvikelsekartor jämfört referensåren man tittar på. I sådana fall är det bättre att titta på temperaturkartor för faktisk månadsmedeltemperatur, då kan man snabbt se skillnader mellan månaderna, dock ej i detalj.

Från och med nu och fram till och med december 2030 kommer vi nu alltså ha åren 1991–2020 som referensperiod. Det är helt enkelt allt väder som skedde då som är det nya normala som gäller i Sverige.

Rött blev blått över en natt

Eftersom vi lever i ett tydligt allt varmare Sverige, och även övervägande blötare Sverige, så blev det ett ”hopp” just vid årsskiftet nu när bytet från den gamla till den nya referensperioden skedde. Det syns tydligt om man jämför januari hittills i år mot såväl den nuvarande referensperioden som den gamla. Kartor för temperaturavvikelse jämfört referensåren är plötsligt avsevärt blåare, alltså kallare, än tidigare. Det innebär helt krasst att januari 1991–2020 i snitt var varmare än snittet för åren 1961–1990. Det gör att den kalla januari vi har i år i norr ”verkar” kallare än om referensperioden inte ersatts. Det finns, tyvärr måste jag säga, inga publicerade jämförelsekartor månad för månad så man på en karta kan se hur mycket varmare 1991–2020 är jämfört januari 1961–1990. För vintern som helhet rör det sig dock i väldigt grova drag om 2–3 grader varmare i norra och mellersta Sverige och 1–2 grader varmare längre söderut.

Inte fullt lika grönt heller

För nederbörd är förändringen inte lika tydlig och entydig som för temperatur. I grova drag har vintrarna blivit blötare i norra Norrland och i västra Svealand, och än mer i västra Götaland. I övrigt ganska oförändrat eller torrare för perioden 1991–2020 än under 1961–1990. Torrare vintrar syns i delar av sydöstra Götaland, men kanske än mer vid södra Norrlandskusten.

Ritar man avvikelsekartor för årets januarinederbörd hittills jämfört såväl nuvarande som den gamla referensperioden blir den ”nya” avvikelsekartan inte fullt lika grön. Skillnaderna är dock inte alls lika tydliga för nederbörd som för temperatur, dels för de geografiska skillnaderna med delvis minskade nederbördsmängder, dels för att förändringen rätt allmänt är mindre för nederbörd än för temperatur.

Lite om januarivädret så här långt

På måndag publicerar jag en diger sammanfattning av allt som hänt i det svenska vädret under januari 2021. Men redan här och nu kan ni få lite smakprov:

Efter två inledande milda dygn tog kalluften över, och har sedan dess haft ett mer eller mindre kyligt grepp om större delen av landet. Främsta undantaget är en period med tö- och blidväder i södra, efter hand även mellersta Sverige, den 19–24 januari. Säsongens lägsta temperaturnotering i landet har reviderats flera gånger under månaden, och lyder i skrivande stund på närapå 40 minusgrader. Mildluften kulminerade i söder den 20–22 januari med närmare 9-gradig värme i Skåne. Se faktarutan nedan för mer information om månadens maximi- och minimitemperatur.

Annars är väl det som sticker ut mest i årets januariväder de två mycket omfattande snöoväder som slog till mot mellersta och norra Norrland, först den 11–12 januari och sedan den 21–22 januari. Bägge gångerna föll mycket stora mängder snö, och sammanlagt ligger nu över meterdjup snö i delar av Jämtland, Ångermanland, Lappland, Västerbotten och Norrbotten.

Hittills har åtminstone följande platser noterat nya snödjupsrekord denna vinter (inte bara för januari alltså utan oavsett månad):

168 cm i Kittelfjäll, Lappland den 24 januari mot tidigare 166 cm den 26 mars 2018 (startår 1957)

139 cm i Aspeå, Ångermanland den 24–25 januari mot tidigare 116 cm den 20 mars 1995 (startår 1975)

135 cm i Koler, Norrbotten den 24 januari mot tidigare 117 cm den 18 mars 2019 (startår 1975)

128 cm i Kusmark, Västerbotten den 23 januari mot tidigare 106 cm den 30 januari 1992 (startår 1990)

126 cm i Frostviken, Jämtland den 24 januari mot tidigare 111 cm den 13–17 mars 2018 (startår 2009)

Snöovädret den 11–12 januari

Mest snö föll i samband med det första snöovädret. På de tre nederbördsdygnen den 11–13 januari, alltså från morgonen den 11 januari till morgonen den 14 januari, föll lokalt över 70 mm i främst delar av Ångermanland. Snödjupet ökade lokalt med 50–75 cm i delar av Jämtland, Ångermanland, Lappland och Västerbotten.

Forse väster om Sollefteå i Ångermanland noterade störst snödjupsökning på ett dygn när man gick från 25 cm på morgonen den 11 till 85 cm morgonen därpå. Mest nederbörd i landet på ett januaridygn i år föll dygnet därpå när Nordanbäck norr om Nordmaling i norra Ångermanland noterade hela 65 mm. Det är mer än vad det normalt faller där under en hel januarimånad, för deras nya normalmängd för januari är 57 mm för referensperioden 1991–2020.

Snöovädret den 21–22 januari

Nästa lass som kung Bore släppte av över Ångermanland med omnejd gav ”bara” 40–55 cm ökat snödjup som mest. Det var mer inslag av regn i det lasset, så i millimeter räknat föll lokalt över 100 mm på de tre dygnen från morgonen den 20 januari till morgonen den 23 januari. Allra mest fick Härnösand vid Ångermanlandskusten med hela 111 mm, där 20 mm av dessa föll under nederbördsdygnet den 20 januari, 59 mm dygnet därpå och till slut 32 mm den 22 januari.

All nederbörd den 22 januari bidrog därmed starkt till att Härnösand med hittills 198 mm upplever den blötaste januarimånaden sedan mätningarna inleddes 1861. Tidigare löd rekordet på 147 mm från januari 1959. Normalt, baserat på den nya referensperioden 1991–2020, får Härnösand sammanlagt 66 mm i januari, så nästan hela den mängden föll alltså dygnet den 22 januari. Härnösand är också den station som fått mest nederbörd hittills i landet i januari. Även andra platser i östra Norrland lär så nederbördsrekord för januari, däribland hittills 171 mm i Vännäs väster om Umeå i Västerbotten mot tidigare 132 mm i januari 2008 och där mätningar finns sedan 1886.

En mycket händelserik vädermånad, en som dessutom jämförs med den nya referensperioden 1991–2020, är snart över. På måndag den 1 februari är jag tillbaka med en snöigt djupare sammanfattning av årets första vädermånad i vårt avlånga rike. Väl mött då.

LITE SNABBFAKTA FÖR JANUARI SÅ HÄR LÅNGT

Varmast: 8,7 grader i Lund, Skåne den 21 januari.

Kallast: 39,7 minusgrader i Nattavaara, Lappland den 14 januari.

Störst dygnsnederbördsmängd: 65,0 mm i Nordanbäck, Ångermanland den 12 januari.

Störst snödjup: 168 cm i Kittelfjäll, Lappland den 24 januari.

Störst snödjupsökning på ett dygn: 60 cm i Forse, Ångermanland fram till morgonen den 12 januari.

Högst medelvind: 28,6 m/s i Stekenjokk, Lappland den 12 januari.

Högst byvind över inlandet: 23,0 m/s i Karlskrona-Söderstjerna, Blekinge den 22 januari.

Högst byvind oavsett stationsplacering: 36,7 m/s i Hemavan-Giertevarto, Lappland den 21 januari.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.