Inte lätt att hålla koll på tiden när kattungen fångat göken i gökuret. Foto: SVT Bild

Olika väderdygn

Publicerad

Ett dygn består av 24 timmar, det torde ingen kunna argumentera emot, liksom att ett dygn börjar och slutar vid midnatt. Men i vädersammanhang är det sistnämna inte riktigt sant.

Manuella väderobservationer av temperatur och nederbörd genomförs i landet av gammal hävd och efter internationella rutiner åtminstone vid tidpunkterna 06 och 18 UTC (eller GMT om ni så vill), vilket alltså i lokal tid blir klockan 07 och 19 vid normaltid och klockan 08 och 20 när vi har sommartid. Ofta görs även manuella avläsningar vid 12 UTC, alltså mitt på dagen.

Under sommarhalvåret inträffar så gott som alltid dygnets högsta temperatur på eftermiddagen och dygnets lägsta på efternatten. Att då bryta dygnet på kvällen känns visserligen lite konstigt, men ändå det mest logiska om man bara har morgon och kväll att välja på. På kvällen, liksom på morgonen, avläser man de senaste 12 timmarnas högsta och lägsta temperatur. På kvällen avläses även de senaste 24 timmarnas högsta och lägsta temperatur, vilket då blir det dygnets officiella värden för maximi- respektive minimitemperatur.

Under vintern däremot kan såväl dygnets högsta som lägsta temperatur inträffa i princip när som helst på dygnet. Då kan man i dagens digitala värld tycka det känns orimligt att bryta dygnet redan på kvällen. Men så är det nu, och lär nog förbi, och det för att man rakt av ska kunna jämföra nya mätningar med historiska mätningar. Det finns mängder av tillfällen där ett temperaturdygn ”berövats” eller ”fått” en maximi- eller minimitemperatur från almanacksdygnet innan eller almanacksdygnet efter. Om det dessutom sker vid ett månads- eller årsskifte kan det få lite lustiga effekter ibland. Såsom i januari 2017, där 2017 års dittills högsta temperatur i nästan fyra veckors tid uppmättes på kvällen den 31 december 2016!

Hur medeltemperaturen över dygnet beräknas kan ni läsa det här.

Bara halva dygnet är detsamma

Det skiljer också mellan temperatur- och nederbördsdygnet, för när det handlar om nederbörd sker dygnsbrytningen på morgonen i samband med avläsningen som görs vid samma tidpunkt som för temperatur. Det är ganska logiskt också om man tänker efter. Mycket av sommarhalvårets regn kommer i form av regnskurar som bildats av solens uppvärmning. Det klassiska är ju att skurarna är som mest intensiva under eftermiddagar och kvällar, för att sedan klinga av till natten. Att då bryta redan på kvällen känns helt fel, så nattens skurar räknas därför in i nederbördsdygnet.

Även här finns genom tiderna många exempel på hur nederbördsmängder hamnar på ”fel” dygn i statistiken, och ibland även på fel månad. Visby i juli 2006 är det första jag kommer att tänka på. På väg mot Visbys näst torraste julimånad genom tiderna vräkte regnet ner under kvällen den 31 och natten mot den 1 augusti. Det blev istället en blötare månad än brukligt med 69 mm (mot normala 49 mm) istället för de ynka 1,4 mm man fått fram till eftermiddagen den 31.

Likt temperatur är nederbörd inte lika tydligt fördelad till eftermiddag och kväll under vintern, så har man exempelvis ett intensivt snöväder som börjar efter midnatt, men före klockan 7 på morgonen, och pågår fram till lunchtid kommer ungefär halva det snöfallet i statistiken hamna på almanacksdygnet innan. Det datum som anges i just statistiken är det datum där de flesta av temperatur- eller nederbördsdygnets timmar återfinns. Att temperatur- och nederbördsdygnen går om lott gör ju också att bara 12 timmar är ”gemensamma” för ett visst datums temperatur- och nederbördsdygn.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Vädertankar

Mer i ämnet