Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
SVT:s meteorolog Per Stenborgs tankar om vintrarna förr och nu. Foto: SVT

”Vintern den är lång, det regnar gång på gång”

Uppdaterad
Publicerad

Som jag minns min barndoms vintrar i Uppsala var de kalla och snöiga. Med miniskidor på fötterna och stoppur i hand lekte vi Stenmark mellan stammarna i dungen där hemma. Det känns verkligen som en annan verklighet än dagens ovintriga verklighet.

När vintern och kylan rivstartade i slutet av november tänkte jag: ”Hoppas det blir en ordentlig vinter denna gång”. Det var lovande även i december, men när vi nu skriver den 25 januari är läget helt annorlunda. För sedan mildvädret tog över nästan helt efter jul pågår ju nu en när-som-helst-flod i söder. Men jag vågar inte avskriva vintern som helt passé än i söder, för det kan vända igen. För just i dag är det enligt gammal tradition halvsnödagen, alltså den dag då hälften av hela vinterns snö sägs ha fallit.

På miniskidor på mitten av 1970-talet. (Inte jag på bilden dock, men det kunde har varit det.) Foto: SVT Bild

Det väder man minns stämmer inte alltid överens med väderstatistiken, för minnen förändras över tid och mannaminnet är avsevärt kortare än många tror. Men gällande vintrarna på 1970- och 1980-talet är mitt minne inte helt ute och cyklar om man kollar antalet dagar med snötäcke för Uppsala från vintern 1950–1951 och framåt. Snarare åkte jag skidor, för jag minns hur jag som tonåring åkte längdskidor på uppländska åkrar in i april. Något år, bara för att ha gjort det, även in i maj på en liten snöremsa som legat solskyddad i åkerkanten.

Mildare och nederbördsrikare vintrar

Vintrarna har blivit betydligt mildare, det råder det ingen tvekan om. Just den månad vi är inne i nu, januari, är ju även den månad där uppvärmningen märks tydligast om man jämför åren 1991–2020 mot 1961–1990.

Förändring i grader för januari månads normala medeltemperatur när referensperioden 1991–2020 jämförs med förutvarande referensperioden 1961–1990. Källa: SMHI. Foto: SVT

Även nederbörden i januari ökar i större delen av landet. I de delar av landet där det, trots mildare vintrar, ändå är så pass kallt att det till största del blir som snö ger det ökad sannolikhet för snörika vintrar. Mer snö innebär dock inte per automatik längre snösäsong, för allt mildare vintrar gör ju att det i snitt dröjer innan snön lägger sig och en allt tidigare vårvärme ger tidigare snösmältning på vårkanten. Så en kortare säsong, men med större maximalt snödjup, är den troligaste utvecklingen. I en övergångsperiod så länge det handlar om snö, för gränsen mellan snö och regn kryper vidare upp över landet med en alltmer ökad uppvärmning decennierna framöver.

Avslutningsvis, är det inte läge att skriva en vintertextversion till ”Sommaren är kort”? Jag har börjat lite, något i stil med:

Vintern den är lång, det regnar gång på gång.
Men nu är den här, så ta för dig, snön den faller i dag.
Våren kommer snart, det går med solens fart.
Så lyssna på mig, snön den faller, kanske bara i dag.

För med allt mildare vintrar gäller det att passa på när snön väl faller i söder.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Vädertankar

Mer i ämnet