Cykelbud i ett översvämmat Stockholm i samband med en vårflod någon gång på 1940-talet. Foto: SVT Bild

Vårflod ett minne blott?

Uppdaterad
Publicerad

Minns du när det var en klassisk vårflod att tala om i söder, säg från Mälardalen och söderut? Jag minns det inte, så kanske att vårflod i den betydelsen inte finns längre, utan det är ”när som helst”-flod som numera gäller i söder.

Visst har det förekommit klassiska vårflöden på senare år också, åtminstone så pass långt söderut som i Svealand. Jag tänker då på Värmland–Dalarna i maj 2016, Värmland i april 2015 och Uppland i april 2013. Men längre söderöver är det tillbaka till den senaste kalla och snörika vintern som gäller, alltså vintern 2009–2010. Den vintern avslutades med snabb avsmältning av mycket snö och höga vårflöden från slutet av mars 2010 och vidare in i april 2010.

Det som däremot förekommit på senare år är höga flöden lite då och då vid andra tidpunkter under vinterhalvåret. En ”när som helst”-flod har alltså till stor del ersatt den klassiska vårfloden i söder. Det tydligaste exemplet på senare år hämtar jag från februari 2020. Efter milt och regnigt väder följde då höga och mycket höga flöden i västra och södra Götaland, lokalt och kortvarigt även extremt höga flöden. Hade det varit kallare så att regnet då fallit som snö istället hade vi troligen fått en rejäl vårflod senare, för mycket snö som ska smälta är en av förutsättningarna för en rejäl vårflod. Nu blev det istället en ”när som helst”-flod direkt i februari.

Varmare vintrar ger förkortad snösäsong

De årstider som förskjutits mest i tid om man jämför nuvarande referensperioden 1991–2020 med den förutvarande 1961–1990 är vintern och våren. Söder om en linje genom mellersta Värmland, södra Dalarna och sydöstra Hälsingland anländer den meteorologiska våren i snitt 15–30 dagar tidigare nu. Även vinterstarten är senarelagd, lokalt än mer än vårstarten i Sydsverige, så den meteorologiska vintern är därmed från 20 till hela 70 dagar kortare nu än tidigare. Drygt två månader som mest alltså, vilket givetvis gör en enorm skillnad på hur långa och kalla vintrar vi kan förvänta oss i söder numera.

Sett till medeltemperatur för vintern i samma område handlar det om 1–2,5 grader varmare med nya referensperioden än den gamla, vilket då även gör att snösäsongen givetvis är avsevärt förkortad. Högre genomsnittlig temperatur gör att nederbörden alltmer faller som regn och inte snö även ”mitt i vintern”. Och utan snö blir det förstås ingen vårflod, men det kan däremot bli en ”när som helst”-flod om mycket regn faller.

Pendlande temperatur ger töväder och avsmältning även i norr

Denna vinter har temperaturen pendlat mycket även i norr. Efter ett rejält töväder med blåst och massor av regn i främst Jämtland den 12–13 januari blev det en form av vårflod även där. Mitt i januari, när det normalt borde vara stadig kyla istället.

En intressant statistikparameter på vintern är så kallade nollgenomgångar. Det är antal dygn då temperaturen passerar nollgradersstrecket. Inte minst på vintern är det av intresse, för det är just i skiftet mellan plus- och minusgrader som det mest besvärliga vädret och konsekvenserna sker med tanke på att det smälter och fryser om vartannat. Det mesta av vinterns halka på gator och vägar har vi då. Snötäckta vägar förvandlas till isbanor när tövädret slår till, och blöta vägar fryser när köldgraderna tar över. I och med de pågående klimatförändringarna kommer det bli något fler nollgenomgångar i norr framöver, medan det i söder blir något färre. Det är ju helt logiskt, eftersom det i söder redan nu är gott om nollgenomgångar och där perioderna med enbart plusgrader väntas sakta men säkert ta över alltmer. I norr däremot kommer tövädersperioder kilas in i köldperioderna lite oftare än nu.

Jag säger nej tack till velande vinterväder

Oavsett vad man hoppas på och föredrar för vinterväder så tror jag de flesta av oss ändå kan enas om att ett ständigt pendlande mellan plus- och minusgrader bara är jobbigt. Personligen föredrar jag en stadig vinter med lagom mycket kyla och snö. Men får jag inte det så ser jag hellre barmark än ett hattande varannandagsväder. Sådan är jag… och fler med mig skulle jag tro.

Med en stadig vinter finns även hopp om vårflod, för finns det något härligare än att höra smältvattnet porla i bäcken samtidigt som vårsolen värmer alltmer dag för dag? Då gärna en utdragen och relativt beskedlig vårflod som inte ställer till det förstås. Men där är vi inte än, för än är det januari och vinter som gäller, oavsett vilket väder vi har.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Vädertankar

Mer i ämnet