Birgitta Sandstedt, en av programmets två tv-värdinnor, på en stor tärning inför premiären av den nordiska frågetävlingen ”Tärningen är kastad” hösten 1964. Foto: Bertil S-son Åberg (SVT Bild)

Tärningen är kastad

Uppdaterad
Publicerad

Vad är normalt väder när vädret alltid varierar och vi dessutom har ett klimat som ändrar sig? Därför finns perioder med data för 30 år som statistisk referens.

Började dagen med att kasta fem tärningar sex gånger. Första kastet blev en yatzy med ettor (det är sant, jag lovar!), och när alla var kastade hade jag summan 87. Snittet 2,9 är lägre än förväntat, men hade jag fortsatt kasta hade jag till slut haft snittet 3,5.

Vissa statistiska samband är självklara medan andra är mer komplexa. Vädret varierar naturligt, och styrs dessutom av klimatet som också naturligt varierar, men klimatet påverkas nu även av oss människor.

Varför referensperioder?

Det finns i mina ögon två anledningar till att ha referensperioder. För det första behöver man ett rättesnöre för att veta vad som är normalt, onormalt och extremt. Till det behövs statistiskt material över minst 30 år. Eftersom klimatet också ändras är det bra om man har en så ”färsk” referensperiod som möjligt, vilket framöver kommer ske med byte vart tionde år. Nu gällande 1991–2020 kommer år 2031 att bytas till 2001–2030 och så vidare.

Medeltemperaturens avvikelse jämfört med gällande referensperiod för 1–23 november 2022 och hela november 2021 (bägge jämfört referensperioden 1991–2020) samt november 2020 och 2019 (då med referensperioden 1961–1990). Källa SMHI. Foto: SVT

Efter ett skifte av referensperiod hamnar man dock oundvikligen i problem med redan publicerade avvikelsekartor, som över en natt blir svåra att jämföra med nya avvikelsekartor eftersom man jämför mot olika databaser.

I praktiken bara 10 år

Den andra anledningen till att ha referensperioder är att kunna se hur klimatet förändras över tid, men där ställer täta byten till det. I praktiken blir det bara 10 år som jämförs eftersom två tredjedelar av datamängden är densamma före som efter bytet. Kommande byte 2031 innebär ju att åren 1991–2000 stryks medan åren 2021–2030 tillkommer. Om det slumpar sig så att år som plockas bort har en övervikt åt antingen det varmare eller kallare hållet, och omvänt med de år som tillkommer, kan den förändring som till synes skett vara falsk sett över längre tid.

Åter till mina tärningar. Summan för de tio första tärningarna blev 19. Snittet 1,9 är avsevärt lägre än förväntade 3,5, så vad händer om jag ersätter de tio första tärningskasten med tio nya? Fick 34 på tio nya tärningar, så summan ändrades från 87 till 102, vilket höjde snittet från 2,9 till 3,4. Bytet av kast gav alltså en ökning, vilket var det mest förväntade eftersom kasten som togs bort hade ett lågt snitt.

För att till fullo förstå klimatförändringarna som skett i Sverige bör man istället jämföra gällande referensperiod med år på slutet av 1800-talet. Härom dagen publicerades en SMHI-rapport där temperaturen 1991–2020 jämförts med 1861–1890. Där slås fast att Sverige är 1,9 grader varmare nu än på slutet av 1800-talet.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Vädertankar

Mer i ämnet